I fredags kom beskedet att inflationen i maj i USA hade fortsatt upp till 8,6 procent – den högsta nivån på 40 år. Som ett svar på det höjer USA:s centralbank, Federal reserve, räntan med 75 punkter, en så kallad trippelhöjning. Uttrycket bygger på att räntejusteringar i regel sker med 0,25 procentenheter i taget.
Det här blir den enskilt största höjningen sedan 1994.
– I dag när man talar med människor så är det det första de vill poängtera är det skyhöga bensinpriset och dessutom hur dyrt det blivit att handla mat, säger SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg.
Dubbelhöjning i maj
Styrräntan lyfter därmed från 0,75–1,00 procent till 1,50–1,75 procent.
Centralbanken höjde så sent som i maj styrräntan med 50 punkter och det var den första så kallade dubbelhöjningen sedan år 2000.
– Det påverkar boräntor, det påverkar människor i stort här i USA. Det kommer få stora konsekvenser. Det är ett risktagande från Federal reserve att försöka bromsa inflationsrusningen och samtidigt inte orsaka lågkonjunktur, säger Stefan Åsberg.
Påverkar Sverige
Beskedet påverkar inte bara den amerikanska ekonomin, utan när Federal reserve stramar åt slår det även mot börser runt om i världen och efterfrågan globalt, via starkare dollar och högre räntor. Dessutom pressar det fram räntehöjningar i länder som till exempel Sverige.
