När flygplanen anländer till Storbritannien i slutet av 2021 kommer det totala antalet F-35A Lightning II stridsflygplan att vara närmare 100 om man räknar både USA och europeiska allierade och partner, uppger högkvarteret för USA:s flygvapen i Europa.

”De kommer att träna och arbeta tillsammans för att upprätthålla grundläggande suveränitetsrättigheter för alla nationer”, svarar de i ett mejl till SVT efter uppgifter i bland annat amerikanska Fox News i veckan.

Utvecklingen började redan under president Barack Obama. Att Trump-administrationen håller fast vid den är en fortsatt tydlig markering mot Ryssland, anser Mike Winnerstig, enhetschef på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Försvarsalliansens Natos uttalade mål är är att deras miltära upprustning i Europa ska avskäcka andra nationer från att anfalla.

– Den samlade Nato-förmågan för avskräckning av ryska militära aktioner ökar dramatiskt. Säkerhetsmässigt och geopolitiskt är det också en tydlig signal om att även Trump-administrationen tar det ryska hotet på allvar, trots president Trumps egen twitterretorik på området, säger han.

De nya F-35-flygplanen är ett led i moderniseringen av äldre amerikanskt stridsflyg i Europa. På sikt kommer USA:s 76 stycken F-15-plan på den brittiska basen Lakenheath att bytas ut, bedömer han.

Kärnvapen

Den nya F-35 stridsflygplanen kan bära taktiska kärnvapen av typen B61, som USA förvarar på sex militärbaser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet.

B61 utvecklades och placerades ut på 1960-talet. Med F-35 kan USA och dess allierade använda kärnvapen betydligt effektivare än med F-15.

Dessutom pågår en omfattande modernisering av B61-bomberna, som härstammar från 1960-talet. Även den moderniseringen beslutades under Obama-tiden. Den nya versionen har en drastiskt ökad precision jämfört med äldre versioner.

– Inom ett par års tid kommer därför USA och några av dess Nato-allierade att ha en modern och fungerande taktisk nukleär avskräckningsförmåga, som kan möta och balansera den redan existerande ryska nukleära förmågan, som främst bygger på kort- och medeldistansmissiler, säger Mike Winnerstig.

Kärnvapen i Turkiet

En del av de omkring 150 stycken amerikanska B61-kärnvapenbomberna i Europa förvaras på flygbasen Incirlik i Turkiet, nära gränsen mot Syrien. På flygbasen finns 3 000 amerikanska soldater som bland annat har till uppgift att bevaka kärnvapnen på flygbasen, uppger FOI.

– Så de ligger nog rätt säkert. Skulle läget bli sämre och Turkiet bryta sig ut ur Nato – vilket är högst osannolikt – skulle USA:s flygvapen ta hem bomberna relativt snabbt. Till dess torde de ligga kvar.

Vad gäller den amerikanska nukleära förmågan i Europa är den numera en bråkdel av vad den var under kalla kriget, med upp till 7 000 kärnvapen utplacerade i Västeuropa och ännu fler sovjetiska sådana i Östeuropa, uppger FOI.

Bombflyg nära Kaliningrad

Utöver USA:s modernisering av kärnvapen och stridsflyg i Europa förekommer uppgifter om amerikanskt bombflyg med kapacitet för kärnvapen nära gränsen mot den ryska enklaven Kaliningrad. Bara för några dagar sedan förekom sådana uppgifter på nytt. 

En av världens ledande experter på amerikanska kärnvapen, Hans Kristensen, reagerade efter uppgifter på Twitter. 

”För närvarande kan vi inte bekräfta de platser som bombplanen kommer att beflyga, men amerikanska bombflygplan utför uppdrag i hela Europa, i internationellt luftrum eller över suveränt territorium efter samordning och godkännande från alla respektive nationer”, uppger USA:s flygvapen till SVT.

FOI:s Mike Winnerstig säger att den rustning som nu sker är från historiskt låga nivåer.

– Det vi ser är en militär uppbyggnad i Europa som påminner om kalla krigets upprustningsspiraler, men på betydligt lägre nivåer och utan den ideologiska strid som kalla kriget omfattade.

I mars 2019 uppgav USA att de placerat strategiskt bombflyg i Storbritannien, vilket SVT rapporterat.

Läs mer om kärnvapnens effekter här.