Det är inte ovanligt att ledamöterna i den amerikanska kongressen inte kan komma överens om en statsbudget. Partierna är sällan eniga om innehållet. För ett år sedan var delar av statsapparaten nedstängd under tre dygn.
Även under presidenterna Barack Obama och Bill Clinton tvingades USA:s statliga myndigheter till en ”shutdown”. I den pågående budgetstriden berörs en fjärdedel av statsapparaten.
Vad handlar budgetstriden om den här gången?
Försvaret och många andra delar av statsapparaten är finansierade fram till hösten 2019 men omkring en fjärdedel av de federala organen står utan budgeterade medel.
President Trump kräver att 50 miljarder kronor i budgeten vigs till murbygget mot Mexiko, trots att han inte har stöd för planerna av sina egna partikamrater. Men Trump har lovat sina väljare en mur och vill få den finansierad. Annars skriver han inte på.
Demokraterna säger tvärt nej till att bevilja de 50 miljarderna. Partiet står enat mot ”presidentens omoraliska, ineffektiva och dyra mur”, lyder ett uttalande från Nancy Pelosis stab, Demokraternas gruppledare i representanthuset.
Demokraterna vill i stället anslå 11 miljarder kronor för att förbättra gränsbevakningen.
Varför är den här budgetstriden svårare än tidigare?
I fyra år har Republikanerna haft majoritet i kongressens båda kamrar. Efter mellanårsvalet får nu Demokraterna majoritet i representanthuset och kan lägga fram lagförslag, ta initiativ eller blockera budgetprocessen.
Republikanerna kommer att fortsatt ha kontroll i senaten.
Tonläget har höjts under Trumps tid i Vita huset och toppföreträdare för bägge partier lägger skulden på den andra sidan för att samtalen om budgeten inte kommer någonvart.
Hur ska konflikten kunna lösas?
Demokraterna förväntas att föreslå ett års finansiering av de statliga myndigheter och departement som hållits stängda sedan den 22 december. De vill undanta departementet för inrikes säkerhet där gränsfrågorna hanteras för att få mer tid att lösa frågan om finansiering av muren.
Från republikanskt håll finns ett förslag om att ge legal status och arbetstillstånd till så kallade ”dreamers”, papperslösa migranter som kom till USA som barn med illegalt invandrade föräldrar.
Fakta: USA:s kongress
USA:s 116:e kongress pågår mellan den 3 januari 2019 och den 3 januari 2021, under de två sista åren av president Donald Trumps mandatperiod. Efter mellanårsvalet i november stod det klart att Demokraterna kommer att styra i representanthuset medan Republikanerna behåller majoriteten i senaten.
Kongressens uppgifter
Kongressen är den lagstiftande makten, dess båda kammare måste godkänna en presidents reformförslag innan de kan träda i kraft. Kongressen beslutar även om skatter och anslag samt godkänner ministrar, domare och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.
Ledare i kamrarna
Det parti som har majoriteten i representanthuset utser talmannen, nummer tre i ”successionsordningen” till Vita huset efter vicepresidenten. Nummer två i rang kallas majoritetsledare, hen sköter det dagliga arbetet i kammaren och försöker skapa konsensus bakom lagförslag. Nummer tre är majoritetsinpiskaren, som försöker få partikamrater att rösta ”rätt”.
På minoritetssidan och i senaten finns liknande ledarhierarkier, även om senaten inte har någon talman. Dess högste ordförande är i stället vicepresidenten. Om en omröstning i senaten slutat lika får vicepresidenten avgöra frågan.
Källor: House.gov, kongressens informationssajt Conginst.org, Real Clear Politics med flera