Redan innan Rysslands invasion av Ukraina spenderade världens länder 2 000 miljarder dollar på militära utgifter 2021, enligt data från fredsforskningsinsitutet Sipri.

Kriget i Ukraina och spänningar i södra Asien och västra Stillahavsområdet driver på utvecklingen. Kina är ett av länderna som ökar anslagen allra mest.

Men det har även skett ett skifte i länder som länge har dragit ner på sina försvarsanslag. Tyskland som under lång tid bantat sitt försvar sköt förra året till 100 miljarder euro och i Japan har man gjort en helomvändning av sin säkerhetsstrategi och fördubblar försvarsanslagen.

– Större upprustning innebär en ökad risk för mer intensiva konflikter, säger Nan Tian.

”Upprustning symptom på svåra motsättningar”

Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning, säger i SVT:s Agenda att anledningen till den militära upprustningen i världen är bland annat Ryssland och Kina. Han tar upp Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Men även i ett lite längre perspektiv hur Ryssland verkar försöka dominera sin region. Det andra är då Kina, som hotar att använda militärt våld för att ta kontroll över Taiwan och som också har en rad andra territoriella konflikter med grannländer.

Melander tar även upp andra konflikter som just nu finns i världen, och deras påverkan.

– Upprustningen är ett symptom på att det finns väldigt svåra motsättningar i världspolitiken i dag.

Förr pratade man om kapprustning. Erik Melander säger att en kapprustning brukar ske över en lite längre period och att länder svarar på varandra.

– Det är möjligt att vi är i början på en period av intensiv kapprustning, det får vi se framöver.

Se inslaget om upprustningen i spelaren ovan.