Przewalskis häst strövade en gång fritt över Centralasien. Hästarna fick sitt namn efter den ryske geografen Nikolai Przewalski som upptäckte dem i slutet av 1800-talet.

Historiska fynd visar att människor i Kazakstans norra delar red och använde hästarna som föda minst 2000 år innan det finns dokumenterade bevis på tama hästar i Europa.

– Den har inte alls samma egenskaper som vår moderna häst. Den är väldigt olik i sitt beteende, i reproduktionen och så vidare, säger Gabriella Lindgren på SLU.

Men vid tiden för Przewalskis upptäckt kunde hästarna bara hittas i en liten del av västra Mongoliet. Konkurrens med människor och boskap, tillsammans med förändringar i miljön, ledde till att de dog ut i det vilda på 1960-talet. Men arten överlevde tack vare avelsprogram på djurparker världen över.

Återinföringsprojektet i Kazakstan

I Kina och västra Mongoliet har arten redan återinförts. Men nu vill Prags Zoo i Tjeckien, som hanterar stamboken för arten, börja återföra hästarna till Altyn Dala, eller Gyllene Steppen, i centrala Kazakstan, ett stort område med gräsmarker och våtmarker som täcker cirka 7 000 kvadratkilometer.

I början av juni anlände de första hästarna till landet. Nu ska hästarna acklimatiseras i en 60 hektar stor inhägnad i ett år för att lära sig att hitta vatten och mat under stäppens hårda vintrar.

Förhoppningen är att bevarandeinsatserna för Przewalskihästarna ska kunna bidra positivt till den kazakiska stäppen. Deras spillning spelar en viktig roll i ekosystemet genom att sprida fröer. Dessutom kan deras betande förhindra gräsbränder genom att hålla gräs och vegetation på en hanterbar nivå.

– De är coola som fasiken, och vi kan lära oss väldigt mycket av de här vilda hästarna, säger Gabriella Lindgren på SLU.