Inte sedan andra världskriget har det funnits så stort behov av humanitär hjälp som nu. 276 miljoner människor får inte den näring de behöver och för 44 miljoner är behovet akut.

Redan före kriget hade priset på bland annat vete stigit dramatiskt och nu sjunker tillgången snabbt vilket driver på prisutvecklingen. Exporten från Ukraina har stoppats och på grund av sanktionerna är det svårt för att inte säga omöjligt att göra affärer med Ryssland. De både länderna står en dryg tredjedel av världens produktion av vete och 80 procent av solrosoljan. 

– Vi är djupt bekymrade för att kriget får allvarliga konsekvenser inte bara för Ukraina och Ryssland, utan också för miljontals människor i andra länder, säger Anne Poulsen. 

WFP förser varje dag mer än 100 miljoner människor med livsmedelshjälp, men kriget och de senaste två veckornas prischock tär på FN-organets kassa. Merkostnaden den närmaste månaden hamnar på runt 700 miljoner svenska kronor och det finns inga tecken på att utgifterna sjunker framöver utan snarare det motsatta. 

Länder utan hungersnöd drabbas också 

Egypten, Turkiet, Bangladesh, Pakistan är storimportörer av vete från Ryssland och Ukraina. Bara Egypten importerade över elva miljoner ton vete under 2020 och prisökningar har tidigare orsakat stort folkligt missnöje och så kallade brödkravaller. Anne Poulsen känner oro för hur 2022 ska utvecklas, just nu ligger fokuset på kriget i Ukraina.

– Vårt mål är att nå fler än tre miljoner ukrainare, men vi är oroliga över alla människor som hamnar i kläm på grund av strider och som vi inte kan nå. Situationen är väldigt volatil och det gör det extremt svårt för oss och andra organisationer att arbeta. Men vi gör allt vi kan, säger Anne Poulsen vid WFP.