Samtidigt säger den irakiska armén att stora trupper har satts i rörelsen i riktning mot Mosul, som är Islamiska statens näst största fäste.
När vi närmar oss milisens bas, på toppen av Makhoulberget, passerar vi flera döda kroppar. Det är IS-krigare som dödats de senaste dagarna.
– IS försöker att angripa oss nattetid. De kommer smygande, men vi dödar dem omedelbart.
Abu Tahsin stryker på sin stora mustasch. Här är han en känd krigare som slåss i sitt femte krig. En gång var han en del av Saddam Husseins specialstyrka.
– Vi är beredda att dö allihopa här. Jag lämnar min familj, reser upp hit och gör mitt gevär redo. Hittills har jag dödat 257 IS-krigare i det här området.
Han är en prickskytt och ryktet säger att han är en av de allra skickligaste.
– Terroristerna ockuperar vår mark och hotar vår framtid. Jag är inte här som shiamuslim. Jag lyfter mitt vapen som Irakier, säger Abu Tahsin.
Vill hissa sin flagga i Mosul
Området omkring oss har ganska nyligen vunnits tillbaka från Islamiska Staten. När vi körde hit från Bagdad, i riktning mot Tikrit, låg stad efter stad i ruiner. Under nio månader styrde terrorrörelsen här och den irakiska armén beskrevs som en samling otränade soldater med låg moral. Nu har stödet ökat för soldaterna och samarbetet mellan olika lokala milisgrupper, den irakiska armén och amerikanskt stridsflyg har satt press på IS.
– Att vi vann tillbaka Tikrit och det här bergsområdet var viktigt. Men det mest avgörande i striden mot IS kommer senare i år när vi samlat våra trupper kring Mosul och hissar vår irakiska flagga i staden.
Krigen tar aldrig slut
På Makhoulberget har trupperna byggt ett läger med en samling tält och långa rader av tunga sandsäckar som omgärdar, och rymmer, skyttepositionerna. Här väntar prickskyttarna på sina tillfällen och sikten är flera kilometer. Motståndarna är mest aktiva under nattetid. Då är risken mindre att IS exakta positioner upptäcks, eftersom stridsflyget inte kan cirkulerar över dem i mörker.
– De närmaste veckorna blir avgörande här. Vi tror på seger, men krigen för mitt land tycks aldrig ta slut, avslutar Abu Tahsin.