AI-forskaren Joakim Nivre på forskningsinstitutet RISE och Uppsala universitet, menar att AI-teknik kan vara till hjälp vid översättningar till nationella minoritetsspråk.

– AI kan säkert användas i framtiden för att tolka telefon- och videosamtal, men just nu fungerar detta bara med stora språk.

Enligt honom finns det flera skäl till att minoritetsspråken riskerar att halkar efter i den teknologiska utvecklingen. Det kan vara allt ifrån en bristande tillgång på digitaliserad språkdata till att den tekniska utvecklingen oftast leds av kommersiella företag, där utgångspunkten är att så många som möjligt kan dra nytta av resultatet.

– Det finns mycket man kan göra, men en förutsättning är att man får tillgång till mer ekonomiska och tekniska resurser, säger Nivre.

Stora skillnader för minoriteterna

Enligt Nivre har de nationella minoritetsspråken olika tillgång till AI-baserade tjänster. Finskan har försprång eftersom det är det officiella språket i Finland. Andra minoritetsspråk, så som meänkieli, kan hamna längre ner i prioriteringarna av olika skäl.

– För finska är det saker som går att göra redan idag, även om man naturligtvis alltid kan förbättra kvalitén. För samiska har man arbetat ganska länge med den här men än så länge med ganska blygsam framgång, på grund av bristande resurser, säger Nivre och fortsätter:

 – För de övriga minoritetsspråken görs det för närvarande väldigt lite.

Fråga om prioritering

Joakim Nivre tror att det kommer att dröja länge innan alla minoritetsspråk har tillgång till AI-baserade tjänster.

– Om man tar minoritetsspråkens perspektiv så finns det en uppenbar risk att de mindre språken halkar efter ännu mer när det gäller teknologin. Därför är det väldigt viktigt att vi försöker att satsa både forsknings- och utvecklingsresurser på de språken, säger Joakim Nivre.