– Hur förhåller ni er till att inkludera minoritetsspråk som en del av läroplanen i grundskolan?

– Jarmo Lainio har gjort en utvärdering utifrån sin djupa expertkompetens. Han har själv varit en av dem som i Europarådet både granskat och kritiserat Sverige och konstaterat att det här är en bra början.

– Det kan vara så att det behövs mer, men det är en väldigt stor förbättring och förändring jämfört med det som gäller för de allra flesta som läser finska idag.

Antalet finskspråkiga pensionärer ökar markant de kommande åren. Idag har kommunen sällan resurser för finskspråkig service. Hur vill ni lösa det?

– Där kommer vi stärka rätten till sitt modersmål. Tanken är att besluten om detta ska hinna fattas redan innan valet.

– Jag tror att vi behöver samarbete mellan kommunerna så att man kan säkra att alla kommuner kan ge det här erbjudandet, även om man kanske i något fall får göra det i samarbete med en grannkommun. Men också att Sveriges kommuner och landsting (SKL) och staten kan se vilka överenskommelser vi kan komma fram till för att hjälpa till med fortbildning eller kunskapsutveckling. Så att vi får mer personal som både har kompetens som undersköterska och kompetens inom språket.

Vad har den här varma sommaren haft för påverkan på politiken?

Den gör att människor på riktigt får upp ögonen för att det inte är miljöpolitiken som är farlig. Utan snarare i så fall bristen på miljöpolitik. Det finns inget ”business as usual” alternativ där allting bara kommer att fortsätta att vara som det har varit.

– Vi måste ställa om. Antingen gör vi det nu och ordnat och på ett sätt där vi säkrar att alla får vara med och samtidigt överbryggar orättvisor i samhället. Eller så riskerar det här att bli en förändring som vi inte är förberedda på.