En av de mest omtalade påverkansoperationerna har varit det plötsliga flödet av migranter vid ryska gränsen, som fick Finland att stänga sin gräns och anklaga Ryssland för hybridkrigföring. Nu väntas regeringens lagförslag, som begränsar asylrätten för de som söker asyl i Finland via Ryssland, klubbas igenom i riksdagen. Trots detta verkar de senaste tidens händelser ha tagits emot med ett lugn.
Forskaren: ”Inte en fråga om finlandisering”
President Alexander Stubb har upprepade gånger använt ordspråket ”lugna puckar”, när han blivit tillfrågad hur man i Finland tänker agera på rysk hybridpåverkan. Även statsminister Petteri Orpo har sagt att han inte ser de senaste tidens händelser kring den ryska havsgränsen som något större bekymmer.
Panu Moilanen är forskare i hybridpåverkan vid Jyväskylä universitet. Enligt honom är Finlands lugna förhållningssätt inte en ny typ av finlandisering, det vill säga självcensurering för att vara Ryssland till lags på ett liknande sätt som under kalla kriget:
– Jag tror inte att det beror på en rädsla för Ryssland. Det handlar snarare om Finlands tankesätt, som är i linje med landets utrikes- och säkerhetspolitiska system och som grundar sig i de internationella avtalen.
Aktuella frågor rörande finska gränsområden
GPS-störningar stoppar passagerarflygen
GPS-störningarna för finländskt flyg har ökat sedan 2022. Ryssland misstänks ligga bakom dem och flera flyg från Finland till Baltikum har stoppats helt.
Ryssland ser över sina havsgränser i Östersjön
I maj kom ryska uppgifter som avslöjade Rysslands planer på att se över sina gränser i Östersjön. Enligt flera experter borde Finland ha agerat t.ex. med örlogsfartyg vid ryska havsgränsen.
Frågan om Ålands demilitarisering
I och med den uppmärksammade ryska ambitionen att flytta havsgränser aktualiserades frågan om Ålands vara eller icke-vara som en demilitariserad zon. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är det dags att se över Ålands situation.