I Sverige förs det inte statistik över antalet människor som talar ett minoritetsspråk. Därför har det hittills bara funnits en uppskattning på mängden.
– Det är svårt att veta om språken förstärks eller inte eller hur mycket det förstärks om man inte har en aning om vem som talar språket och var, menar Leena Huss, minoritetspråksforskare sen decennier tillbaka.
Finland enda landet som för statistik och registrerar
Finland är det enda landet i Norden som för statistik över språkutövning. Där anger varje invånare ett modersmål till folkbokföringsregistret. Men om man ska registrera främmande modersmål i Sverige, tycker inte Leena Huss att man nödvändigtvis måste följa den finska modellen.
– Om man enbart efterfrågar modersmålet är risken att de flesta anger svenska här i Sverige; det språk de flesta talar eller behärskar bäst, säger hon och pekar istället på den kanadensiska modellen.
– I Kanada får invånarna frivilligt ange mer än ett modersmål. Vid sidan om modersmålet får man också ange flera språk som talas hemma. Då framkommer graden av flerspråkighet i landet, menar Leena Huss.
DO utredde möjligheten till att föra statistik
När Diskriminieringsombudsmannen (DO) gjorde en utredning kring språkfrågan 2012, motsatte sig judar och romer möjligheten att föra statistik. Samerna och sverigefinnarna har däremot länge efterfrågat modersmålsregistrering. Kritikerna å andra sidan är emot etnisk registrering och profilering.
I handlingsplanen trycktes det på att språkkartläggningen skulle ske anonymt och frivilligt i enkäten; inte att det var frågan om språkregistrering. Statistiska centralbyrån föreslogs i utredningen vara den insamlande instansen.
– All den data som vi skulle samla in för undersökningen samlar vi in för statistikändamål, som då blir skyddad av oss under statistiksekretess, säger Johan Eklund på SCB och fortsätter:
– De insamlade uppgifterna skulle bara få användas för en statistik framställning, där ingen individ skulle kunna identifieras och inte för något annat ändamål. Och så skulle det krävas någon slags tydlighet med att så fort undersökningen är klar så måste de individuella uppgifterna gallras så att det inte skulle gå att skapa något slags register, utan så fort de är använda, så skulle de slängas bort.
Språkregistrering:
– DO föreslog 2012 i en utredning att minoritetsspråkstalare anonymt skulle kartläggas.
– Utredningen föreslog att statistiken skulle användas till att tillgodose de olika minoriteternas behov och att deltagandet skulle vara frivilligt
– Samer och sverigefinnar har haft en positiv inställning till att föra statistik över språken
– Romer och judar har motsatt sig språkregistreringen
– I Finland har man registrerat modersmål i folkbokföringsregistret sen 1865
– I Kanada registreras vilka språk invånarna talar med några års mellanrum vid folkräkning