Nurminen ville börja jobba direkt efter flytten i oktober 2023, men det fick hon inte.

– Jag behövde få ett svenskt personnummer innan jag kunde skriva på anställningsavtalet, och att vänta på det kändes frustrerande, berättar Nurminen.

– Jag hade ingen ekonomisk möjlighet att gå länge utan arbete, men det gick inte att ansöka om personnummer innan man hade flyttat till Sverige.

– Till slut gick allt ändå förvånansvärt smidigt. Det tog bara två veckor att få personnumret från Skatteverket, men eftersom jag är lite av en pessimist, hann jag stressa upp mig. Jag hade fått höra att det kunde ta upp till sex månader.

Ansökningar på engelska

Anledningen till att Pinja Nurminen flyttade hit var en svensk pojkvän, men deras gemensamma språk är engelska.

– Jag skrev jobbansökningarna på engelska och var öppen med att min svenska var jättedålig. Ändå fick jag två telefonintervjuer varav en ledde till mitt nuvarande jobb.

Började som undersköterska

De första fem månaderna arbetade Nurminen som undersköterska, eftersom språkkraven för att få legitimation är något lägre för den yrkeskategorin än för sjuksköterskor. I en svenskspråkig arbetsmiljö utvecklades språket sedan snabbt.

– Nu jobbar jag som sjuksköterska på barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset. Arbetskamraterna har varit stöttande och jag trivs jättebra.

Finland lockar inte svensk vårdpersonal

– Jag känner inte till någon sköterska som skulle ha flyttat från Sverige till Finland, eftersom lönen och arbetsförhållandena där inte är lika bra, säger Nurminen.

– Själv ser jag inte heller varför jag skulle återvända till Finland. Visst, jag har ju familj och vänner där men arbetsmässigt finns det ingen poäng med det när nästan allt är bättre här.

I videon jämför Pinja Nurminen sina erfarenheter av att arbeta inom vården i Finland och i Sverige.