Det finns fortfarande byråkratiska hinder för migrationen inom Norden. Detta trots att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden skapades för 70 år sedan.

– Skattefrågor, digital identifikation och socialsäkerhetsfrågor kan fortfarande försvåra livet för nordiska migranter, säger senior forskare Hilma Salonen från forskningsinstitutet Nordregio.

Framförhållning är viktig

Samtidigt finns det fördelar med att arbeta i ett annat nordiskt land, påpekar Salonen, och lyfter den geografiska närheten och en likartad arbetskultur som exempel.

– Men de byråkratiska hindren behöver lösas för att underlätta för dem som flyttar inom Norden, säger Hilma Salonen.

– Det är viktigt att personer som pendlar mellan två nordiska länder kan lita på att det är smidigt att passera gränser och att trafikförbindelserna fungerar. Under pandemin kom det som en chock för många i till exempel Tornedalen att gränsen plötsligt kunde stängas, berättar Hilma Salonen.

Stora flytten syns fortfarande i relationer

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden skapades för 70 år sedan. Över 400 000 finländare använde möjligheten att komma för att jobba i Sverige.

Idag har EU och globaliseringen vidgat arbetsmarknaden och intresset för att flytta inom Norden är lågt.

– Den anmärkningsvärt stora flytten av arbetskraft från Finland till Sverige är ett fenomen vars historia fortfarande syns på flera sätt i relationen mellan de två länderna, säger senior forskare Hilma Salonen från forskningsinstitutet Nordregio.

Nordregio har nyligen publicerat en rapport om den 70 åriga gemensamma arbetsmarknaden.