År 2022 togs kunskapen om de nationella minoriteterna, som består av judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samerna, bort ur kursplanen för historia. Gruppernas historia skulle enligt Skolverket i stället läras ut inom ramen för ämnet samhällskunskap, både i mellanstadiet och högstadiet.
Forskaren Jörgen Mattlar berättade för SVT Uutiset att informationen om de nationella minoriteterna är bristfällig i grundskolans samhällskunskapsböcker, vilket han menar gör det svårare för lärarna att undervisa om dem.
Vad är det då som styr läromedelsförfattarnas bedömningar om vad en lärobok ska innehålla? Frågar man Skolverket får man svaret att det är marknaden som styr. Det finns nämligen inte någon statlig myndighet som granskar att innehållet i skolböckerna lever upp till kursplanerna.
– Med den marknadslogik som finns får man väl anta att lärare kommer att uppmärksamma förlagen på det. Kanske välja ett annat läromedel som innehåller det man efterfrågar eller komplettera det läromedel man använder med information från annat håll, säger Ludvigsson.
På Skolverkets hemsida finns förslag på lektionsupplägg och utbildningsmaterial om nationella minoriteter.
Från statlig granskning till marknadslogik
Under perioden 1938-1991 genomgick läroböckerna statlig granskning i olika former. I samband med införandet av mål- och resultatstyrning i det svenska skolväsendet under 90-talet, fick läromedelsförfattarna i princip fria händer i utformandet av skolböcker för grundskolan.
Eftersom böckerna ska användas i undervisning som utgår från Skolverkets kursplaner, förhåller sig läromedelsförlagen ändå till dessa. Om det till exempel finns knapphändig information om de nationella minoriteterna i en lärobok är det upp till marknaden att lösa dem, menar Mattias Ludvigsson som är biträdande enhetschef på Skolverkets enhet för språk, nationella minoriteter och arkiv.
