I Sverige räknas samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. Enligt FN:s definition är samerna dessutom urfolk. De nationella minoritetsspråken är samiska, jiddisch, romani chib, finska och meänkieli (tornedalsfinska).

Inte alltid språket som styr

Inger Nyblom Hermansson, ordförande för Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, understryker att det inte alltid är språket som styr när man identifierar en minoritet. Det finns andra kriterier som är lika viktiga att beakta.

I Sverige har man valt landets nuvarande fem nationella minoriteter baserat på följande fyra kriterier:

– Det ska vara en grupp med en uttalad samhörighet, som går att urskilja från den övriga befolkningen.

– Gruppen ska ha en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart, som den inte delar med andra.

– Gruppen ska också ha en uttalad vilja att behålla sin identitet.

– Sist men inte minst ska gruppen ha historiska eller långvariga band med Sverige.

Inger Nyblom Hermansson säger att det är beklämmande att finlandssvenskarna inte erkänns som en egen minoritet i Sverige, trots att man uppfyller alla ovanstående krav.

Finlandssvenskan diskuterades hösten 2015

Frågan om finlandssvenskarnas ställning i Sverige har varit aktuell redan tidigare. Frågan diskuterades så sent som hösten 2015 då kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke slog fast att det inte fanns någon anledning att ge finlandssvenskarna minoritetsstatus i Sverige.

Alice Bah Kuhnke påpekade då också att finlandssvenskar i Sverige självfallet får räkna sig som sverigefinnar – om de vill, eftersom lagen bygger på skälvidentifikation.