Varför kom de?

Flyttrörelsen började när finnar, som hade specialiserat sig på ”huuhta” -svedjebruk, bosatte sig i skogsområden i Mellansverige. Där fanns stora granskogar som behövdes för ”huuhta” -svedjandet. Rörelsen fick fart när hertig Karl (senare Karl IX) gav 5-7 skattefria år åt nybyggarna. De flesta som kom var från mellersta Finland och med rötter i Savolax. En del av dem slog sig ner i Norge.

Vad är ”huuhta” -svedjebruk?

I ”huuhta” -odlingsmetod användes granskog som odlingsmark. Man fällde träden inom ett område och lät det torka ett år eller två innan man satte fyr på området. I askan odlades sedan svedjeråg och rovor. Odling i näringsrik aska möjliggjorde stora skördar. Av t.ex. en liter säd kunde man få en skörd på hundra liter svedjeråg.

Hur bodde skogsfinnarna?

Skogsfinnarna tog med sig sina byggnadstraditioner från öst. De byggde rökstugor som bostäder, rior för att torka svedjerågen och rökbastun till att tvätta sig. Byggnaderna värmdes upp av både eld och rök med rökugnar. Finngårdarna kunde bestå av 15-20 hus, ekonomibyggnader inräknade.

Vilket språk talade skogsfinnarna?

Skogsfinnarna kom till dagens Sverige från centrala och östra Finland och pratade finska. De bevarade sitt språk ända fram 1960-talet t.ex. i Värmland och i de områden i Norge som gränsar mot Värmland. I dag finns många med skogsfinsk bakgrund som vill lära sig finska.

Hur många skogsfinnar finns det?

Enligt undersökningar utförda av skogsfinska organisationer kan man idag uppskatta antalet människor med skogsfinskt påbrå i Sverige till 1.7 miljoner, i Norge till 500 000.

Varför heter skogsfinnarna just skogsfinnar?

Ibland har skogsfinnarna i Sverige kallats för ”finnar”, ”rågfinnar” eller ”svedjefinnar”. I dag används skogsfinnar, eftersom det var den beteckningen man i Finland hade för de finnar som utvandrade till skogarna i Mellansverige – ”metsäsuomalaiset”. Boskapsskötsel, fiske och jakt tillsammans med skogens övriga råvaror var också viktiga.

Se mer om skogsfinnarna i 15 minuter från Uutiset i SVT Play.