Ålen leker och fortplantar sig i Sargassohavet, ett stort område i västra Atlanten. Det har man vetat i hundra år, men hur de tar sig dit har varit en gåta.

– Ingen har kunnat se vilken väg de tar, eller hur de beter sig under den här vandringen, säger Håkan Westerberg vid Sötvattenslaboratoriet vid SLU som varit en av forskarna i projektet.

Följer golfströmmen

Nu har Håkan Westerberg och Niklas Sjöberg vid SLU tillsammans med forskare från flera länder kunnat lösa det mysteriet. Genom att märka över 700 ålar, varav 200 i Sverige, med satellitsändare och märken har forskarna för första gången kunnat se vilken väg ålarna tar. De svenska ålarna följer helt oväntat först den norska kusten för att sedan simma mot golfströmmen mot Azorerna där de möter alla andra europeiska ålar på väg västerut.

– Det är en ganska ny insikt. Vi har inte kunnat följa dem tidigare så långt och så länge. Det är ny teknik som har gjort det här möjligt, säger Håkan Westerberg.

Många slukas av hajar

Sensorer på ålarna har även visat hur djupt de simmat, och det har också avslöjat helt okända sidor hos ålen. På natten simmar ålarna närmare ytan (100-200 meters djup) och på dagen på närmare 1.000 meters djup. Det kan vara ett sätt att undvika rovfiskar. För det är en svår resa. Mellan hälften och två tredjedelar blir uppätna på vägen av hajar och rovfiskar.

– Det är en förvånansvärt stor andel som blir uppätna på vägen.

Resan längre än man trott.

Sändarna avslöjade ytterligare en överraskande sak om ålarnas vandring. Resan tar mycket längre tid än man trott. Inte bara från höst till vår, utan mer än ett helt år.

– Det som är mest förvånande är att det tar så lång tid för ålen att komma över till lekområdet. Man har tidigare trott att de lämnar Europa på hösten och så leker de på våren, men det verkar alltså kunna ta mer än ett år för en stor del av de här ålarna.

Svenska ålar extra värdefulla

Ålen är nästan utrotad, bara en spillra finns kvar. Forskare uppskattar att upp till 95 och 99 procent av ålarna har försvunnit. Fiske och kraftverk har bidragit till nedgången. Därför sätter man ut ålyngel i stor skala för att stärka bestånden. Genom att nu kartlägga vandringsvägen kan forskarna visa att de svenska ålarna klarar sig bättre än andra. De väljer en säkrare väg med färre rovfiskar och färre äts upp på vägen.

– Det gör att våra ålar kanske är mer betydelsefulla för artens överlevnad än vi trott tidigare.

Navigeringen olöst fråga

Så nu har forskarna alltså knäckt gåtan om vilken väg ålarna tar. Men en gåta återstår. Hur ålarna navigerar och hittar till Sargassohavet på andra sidan Atlanten.

– Det är en av de frågor vi hoppas kunna svara på i framtiden. Det är ingen som kan ge svaret på det. Det är fortfarande en av de stora gåtorna, säger Håkan Westerberg.