40.000 år. Så gammal är den flöjt som forskare har grävt fram i olika grottor i södra Tyskland – grottor som fanns redan på istiden.
– Vi hittade bitar från flöjtar i tre olika grottor på tre olika platser. Instrumenten är dessutom extremt sofistikerade, med många olika toner. Flöjterna hittades på samma plats som allehanda verktyg, så kanske fungerade det som ett sorts socialt kitt som förstärkte samhörigheten i gruppen, säger Nicholas Conard, arkeolog vid universitetet i Tübingen.
Rytm en förutsättning för språk
Men varifrån kom då den här urgamla fäblessen för musik? Kanske finns svaret i vårt språk, menar forskare.
Det är nämligen så att för att vi överhuvudtaget ska kunna prata och förstå vad vi säger till varandra krävs det att vi har en känsla för rytm. Utan rytm skulle ord och meningar bara bli ett knippe monotont ljud.
– Det finns väldigt många som inte kan sjunga, men det finns väldigt få som inte har en känsla för rytm. Rytmen föregår på så sätt musiken, och ur en evolutionär synpunkt kan det vara lätt att förstå att rytmkänslan är viktig för barn när de ska lära sig tala. Vid sidan av att kunna gå är talet det viktigaste för ett barn att lära sig, säger Rasmus Bååth, doktorand i kognitionsvetenskap med fokus på rytmperception.
Rytm + språk = musikalisk cheesecake
Så långt förklarar forskningen varför rytmen är avgörande för språk och gemenskap. Men hur kommer det sig att vi också skapar musik av rytmen? En av de mest centrala teorierna som svarar på den frågan är cheesecaketeorin, berättar Rasmus Bååth.
Den myntades av Steven Pinker och han liknar musiken vid en cheesecake. Vi behöver ju inte cheesecake för att överleva, men när vi äter den så går våra smakupplevelser på högvarv och vi får härliga känslor i kroppen.
– Precis samma sak skulle kunna sägas om musik. Vi människor gillar att prata och lyssna; vi gillar rytm och att röra på oss. Våra känslor aktiveras och tillsammans med en vacker text kan upplevelsen bli ännu starkare. Musik stimulerar alltså alla möjliga system i vår hjärna, så att det enligt liknelsen blir som cheesecake för våra öron, säger Rasmus Bååth.
Mer musikforskning i Vetenskapens värld från den 20/3 går att se på svtplay.se