Rötter och svampar spelar en betydligt viktigare roll än man tidigare trott för skogens förmåga att lagra kol och begränsa mängden växthusgaser i atmosfären.
Ny svensk forskning utmanar nu den rådande uppfattningen om varför skog fungerar som kolsänkor.
Stora delar av det norra halvklotet är täckt av skog, och genom sin förmåga att binda kol spelar skogen en viktig roll för klimatet. Under fotosyntesen omvandlar skogen koldioxid från luften till kolhydrater som lagras i träd och mark, vilket bidrar till att minska växthuseffekten.
50-70 procent lagras i svamp
Hittills har man trott att merparten av det kol som finns lagrat i skogsmarken kommer från döda barr och kvistar, så kallad fallförna. Nu visar en forskargrupp som leds från SLU i Uppsala att så mycket som 50-70 procent av det lagrade kolet istället tillförs marken via mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädens rötter. Resultaten presenteras i veckans nummer av Science.
– Vi har identifierat en helt ny väg för långsiktig inlagring av kol i marken. Många kommer nog att bli förvånade över hur stor roll mykorrhizasvamparna spelar, och det måste man förhålla sig till både när man skapar modeller och när man brukar skogen, säger Karina Clemmensen, forskare vid BioCentrum på SLU i Uppsala.
Mer avgörande i gammelskogar
Forskarnas studie visar också att det finns anledning att ifrågasätta bilden av att hög skogsproduktion skulle vara det mest effektiva sättet att motverka klimatförändringarna. I studien har forskarna undersökt trettio skogsbeklädda öar i sjöarna Hornavan och Uddjaure i Norrbotten.
De större öarna har en högre skogstillväxt på grund av återkommande skogsbränder, medan de små öarna har lägre skogstillväxt och äldre skog. Ändå är kolinlagringen i skogsmarken större på de små öarna. Mykorrhizasvamparnas betydelse för lagringen av kol ökar också ju äldre skogen blir.
Kan vara kontraproduktivt att öka skogstillväxt
– Sambandet mellan skogens produktivitet och kollagring är inte uppenbart. Man kan inte okritiskt säga att hög trädtillväxt leder till hög förmåga att lagra kol, säger Björn Lindahl, en av författarna bakom studien.
– Det finns de som vill kvävegödsla skogen för att öka tillväxten, men då skulle man kunna tänka sig att mykorrhizasvamparna minskar. Men det är komplext så det är sådant vi måste titta mer på, säger Karina Clemmensen.
Mesta kolet i marken, inte i träden
Enligt Björn Lindahl lagras det mesta av allt kol i marken, inte i själva träden. Det innebär att markprocesserna är viktiga för att få en relevant helhetsbild av skogens förmåga att ta upp växthusgaser. Idag vet inte forskarna exakt vad det är som gör att mykorrhizasvamparna bidrar till kolinlagringen utan det är sådant som kommer fortsätta att studeras. Förhoppningen är att skapa modeller för att kunna förutspå hur skogsbruk, miljöförändringar och klimatförändringar påverkar den totala kolbalansen i skogen.
– Vi håller på att täppa till en viktig kunskapslucka. Vi behöver förstå hela kedjan, hur vi i valet av brukningsmetod påverkar svampsamhället och hur det i sin tur påverkar kolinlagringen, säger Karina Clemmensen.