Du kan då få se en besökare som färdats i evighet och gör sitt enda besök i vår närhet just nu, kometen PanSTARRS.

Onsdag 13 mars, i skymningsljuset strax under en tunn månskära, bör vi kunna se kometen som gjort sin runda kring solen och nu är på väg ut i det iskalla kolmörkret långt utanför planeternas banor.

Kometer är ett slags smutsiga isbollar. Antagligen finns det ett nästan obegränsat antal av dem långt ut i en zon som kallas Oorts moln. Där ute är solen bara en ovanligt stark ljusprick, men de påverkas av solens dragningskraft och kommer det något som stör den jämna lunken så sliter sig några av isbollarna sig lösa och börjar färdas inåt.

Isen bildar lång slöja

När de når långt in nära solen töar en del av den grusiga isen och bildar en lång slöja, som blåses utåt av solvinden. Det blir en ”hårstjärna” – för det är vad ordet komet betyder.

Länge ansåg människorna att kometer var järtecken, ett förbud om krig, farsoter eller andra ruskigheter. På den berömda Bayeux-tapeten från slutet av 1000-talet, som visar hur normanderna erövrar England 1066, finns en komet målad. Det är Halleys komet, en av de mest kända, som gjorde ett av sina återkommande besök just det året. För engelsmännen den gången sannerligen ett järtecken om krig och ockupation.

PanSTARRS (döpt efter ett kartläggnings-teleskop) har en bana som beräknas ta 100 miljoner år för ett varv runt solen. Allra närmast solen var den 10 mars.

Den är inte riktigt samma sorts komet som Halleys.

Kanske här för första gången

– Det som är speciellt med den är att den kanske kommer in hit till solsystemets mitt kanske för första gången, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet.

Det syns att den är en ensambesökare på vilket slags bana den har, och på hur den ljusnar när den kommer nära solen. Och forskarna kan lära sig en del genom sådana kometer.

– Sådana kometer som kommer från solsystemets yttre delar har eventuellt aldrig tidigare varit här. De har aldrig tidigare värmts upp eller kommit nära solen, så de innehåller fryst information om hur solsystemet var för väldigt länge sedan.

– Och genom att studera dem kan man få reda på hur solsystemet såg ut för väldigt länge sedan, säger Brandeker.

Det finns en teori som säger att jordens vatten bildades tidigt i historien under ett bombardemang med smutsiga isbollar. Åtminstone kan de ha bidragit, säger Brandeker.

Vackert skådespel. Kanske

För oss andra blir det ett vackert skådespel. Kanske. För ingen vet riktigt hur mycket som återstår av den smutsiga isbollen när den svingat sig runt nära solhettan. Somliga kometer bryts sönder och ångar helt sonika bort.

Och i november väntar nästa komet, kallad ISON. Den förutspås blir ”århundradets komet”. Lite magstarkt, tycker Brandeker, eftersom vi hunnit så kort bit in på detta århundrade. Men förmodligen blir den större och ljusstarkare än PanSTARRS.

Eller så får man minnas kometjägaren David Levys beskrivning: kometer är som katter. De har svans och gör precis som de vill.