Varje år räknar man med att ungefär åtta miljoner ton plast släpps ut i våra världshav. Den här plasten tar livet av miljontals fåglar, fiskar, och däggdjur. Djuren fastnar nämligen i den runtdrivande plasten eller så dör djuren av att ha ätit plast.
Ju längre tid plasten är i vattnet, desto mer fragmenterad blir den, och därför även betydligt svårare att rensa bort. Dessa små plastbitar hamnar på sikt i näringskedjan, och kan på så sätt även nå oss människor.
– Vi skapade den här oredan; säg inte till mig att det inte går att städa upp, sa Boyan Slat, grundare till stiftelsen The Ocean Cleanup, på ett TEDx-talk i oktober 2012.
Jättenät samlar plast i vattenströmmar
Boyan Slat startade sin stiftelse ”The Ocean Cleanup” år 2013, och har sedan dess successivt hittat fler och fler sponsorer och donatorer för sitt projekt. Idén bygger på att man utnyttjar de fem stora oceanvirvlarna som finns i världshaven – två i Stilla havet, två i Atlanten, och en i Indiska Oceanen.
I ytvattnet i de här jättelika virvlarna räknar man med att det driver omkring över sju miljoner ton plast – lika mycket som 1000 Eiffeltorn.
Tanken har varit att placera ut plattformar, och sedan fästa finmaskiga nät mellan dem, som bara behöver hänga några meter ner under vattenytan. På så vis kan plasten som flyter fram på vattnet fångas in, medan djur kan klara sig undan och simma under. Dessutom kan plasten sedan återvinnas.
Helt ny konstruktion
I veckan presenterade dock Boyan Slat en hittills hemlig ny konstruktion som han och hans 60 medarbetare har arbetat med. Det handlar om hur man ska fästa konstruktionerna ute till havs.
Ett problem man har haft tidigare har nämligen varit hur man ska fästa dessa plastinsamlingsstationerna i botten flera kilometer ner i haven.
Den nya lösningen: låt dem flyta, men långsammare än vad plasten flyter. Eftersom ytvattnet rör sig flera gånger fortare än vattnet bara några hundra meter ner gör, har man lyckats konstruera en typ av ankare som man hissar ner, vilket gör att stationerna är rörliga. Men så länge de rör sig långsammare än plasten, så spelar det ingen roll.
Enligt Boyan Slat har konstruktionen många fördelar: de kan byggas mindre och snabbare; de blir betydligt billigare; de riskerar inte att förstöras vid hårt väder. Dessutom kommer de att följa strömmarna precis som plasten. Ju mer plats på en yta, desto fler plastinsamlare.
– Det är en så simpel och vacker konstruktion. En barriär, ett ankare, två linor som fästs på var sida av barriären med en insamlingspunkt i mitten. Det är allt, sa han under avslöjandet på presskonferensen som hölls i Utrecht, Holland, under torsdagskvällen.
Start inom ett år – istället för 2020
Den nya konstruktionen gör att projektet kan dra igång snabbare, enligt Boyan Slat. Förhoppningen är att man redan inom ett år ska vara på väg ut med den första plastinsamlaren.
– Med den tidigare räknade vi med att samla upp 42% av plasten i de här stora oceanströmmarna på 10 år. Nu kan vi hoppas på att fånga upp 50% på fem år. År 2050 kan de här åtskilliga miljonen ton plast vara en bråkdel av vad de är idag, säger Boyan Slat.