Den 14:e november är det Världsdiabetesdagen. Dagen skapades för att öka kunskapen om diabetes.
I Sverige har omkring en halv miljon människor diabetes. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes, men ungefär 50 000 personer i Sverige har diabetes typ 1, som tidigare kallades för barndiabetes. Det är också den allvarligaste formen av diabetes och ökar i Sverige.
Varje år insjuknar omkring 1500 personer i landet. Att få diagnosen före tio års ålder kan innebära omkring femton års kortare förväntad livslängd.
-Man kan avlida av lågt blodsocker, men i de flesta fall handlar det om att man få hjärt- och kärlproblem, dålig blodcirkulation och att njurarna tar skada, säger Malin Flodström Tullberg.
Sverige och Finland extra drabbade
Sverige och Finland är de länder som har högst andel typ 1-diabetiker. Man har länge tänkt att det är det genetiska arvet som styr risken att drabbas, men det finns tecken på att miljön också har betydelse.
En finsk studie visade tidigare till exempel att barn med föräldrar som invandrat från Somalia hade lika stor risk att drabbas av diabetes som barn med föräldrar av finsk härkomst.
-Det tyder ju på att det även är något i miljön som triggar igång sjukdomen, säger Malin Flodström Tullberg.
Förkylningsvirus
Att det kan vara en viss sorts förkylningsvirus som triggar igång diabetes typ 1, det kan kanske låta otroligt, men de senaste åren har det varit den mest dominerande hypotesen inom diabetesforskningen och har visats i flera studier, som här en spansk studie och här en internationell studie med bland annat forskare från Lunds universitet.
Andra teorier handlar om hygien och inflammationer. Men mekanismerna bakom sjukdomen är fortfarande ett mysterium.
Professor Malin Flodström Tullberg och hennes team har tillsammans med finska forskare tagit fram ett vaccin mot virus som tros kunna orsaka diabetes.
Testa på människor
Viruset är mindre vanligt i Finland och Sverige än i många andra länder och forskarna tror därför att vi saknar ett bra immunförsvar mot det.
Under nästa år ska vaccinet börja testas på människor. Det blir ett test om hypotesen verkligen stämmer.
-Om vi skulle se att insjuknandet går ner, då kan det bli det största genombrottet på länge, säger Malin Flodström Tullberg.
När skulle ett sådant vaccin kunna finnas klart, om allt går vägen?
– Det handlar säkert om fem till tio år, ett vaccin måste testas och utvärderas väldigt noga. Särskilt om det ska ges till barn.
Rent teoretiskt, skulle man kunna utrota typ 1-diabetes då?
– Nej, vi tror inte att alla som får diabetes får det av det här viruset. Men om vi skulle kunna minska insjuknandet med 10-15 procent så vore det fantastiskt.
Diabetes typ 1 och 2 – vad är skillnaden nu igen?
Det som är gemensamt för diabetes typ 1 och 2 är högt blodsocker. Men det är egentligen två olika sjukdomar.
Vid typ 1-diabetes bildar kroppen inget insulin, och detta måste tillföras genom injektioner. Sjukdomen drabbar oftast barn och unga.
Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas insulinmotstånd som gör att insulinet inte räcker till. Den här varianten drabbar oftast äldre personer.
Tvärtemot vad många tror är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2-diabetes, där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.
Källa: Diabetesförbundet