• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Sjukvårdspersonal med munskydd utanför ett sjukhus i Spanien. Foto: TT

Forskare ifrågasätter om corona är en droppsmitta

Uppdaterad
Publicerad

Konsensus i forskarvärlden har hittills varit att det nya coronaviruset är en droppsmitta. Men i tidskriften Nature höjer nu flera forskare ett varningens finger för att smittan kan vara luftburen.

“För de forskare som jobbar med detta finns det ingen tvekan att viruset sprids i luften” säger professorn och aerosolforskaren Lidia Morawska vid Queensland University of Technology till Nature.

Amerikanska forskare har kunnat visa att viruset kan överleva i små luftpartiklar som kallas aerosoler och överföra smitta i minst tre timmar. Experimentet utfördes dock i en laboratorieskapad miljö med särskilda förhållanden, men forskarna menar ändå att det inte går att utesluta att smittan kan spridas på det här sättet.

Oenighet inom kåren 

Agnes Wold som är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet håller inte med. Hon tar spridningen av mässling som ett exempel på hur det skulle se ut om coronaviruset var luftburet.  

– När vi hade ett utbrott av mässling i Göteborg årsskiftet 2017/2018 så smittade ju den personen flera som bara varit i samma väntrum, men så beter sig inte det här viruset. Vi kan se både från smittspårningen i Sverige bland de personer som kom hem med smittan från alperna och från smittspårning i Kina att de sjuka smittade främst närstående i samma hushåll, säger Agnes Wold. 

Om det är så att smittan sprids via luften är det möjligt för högre virusmängder att byggas upp under tid i stängda utrymmen, och för viruspartiklarna att färdas längre sträckor.  

– Aerosolsmitta är väldigt små droppar som hänger kvar i luften i flera timmar och kan spridas med ventilationen. Så sprids mässling, vattkoppor, tuberkulos och legionella, säger Agnes Wold.  

Men hon utesluter inte att det nya coronaviruset kan spridas via luften vid vissa typer av sjukvårdsinsatser. 

– Det kan uppstå aerosoler när man gör vissa procedurer inom intensivvård för att hjälpa patienten med andningen, men för övrigt är corona en droppsmitta där dropparna tar sig någon meter innan de ramlar ner på golvet.

Osäkra resultat 

I artikeln redovisas en studie som visar att aerosoler med det nya coronaviruset återfunnits i och runt sjukhus i Wuhan och i entréer till två varuhus i samma område. Men forskarna är osäkra på om virusmängderna är tillräckligt höga för att infektera en människa.  

Agnes Wold är frågande till hur man kommit fram till resultaten. 

– Hitta aerosoler, hur gör man det? Jag känner inte till några sådana metoder. Det intressanta är dessutom att det är en smittspridningsväg och då ska man ju visa att det har smittat någon, säger hon. 

Däremot menar hon att det är fel att säga att sjukdomen bara sprids genom hostningar eller nysningar, och hon säger också att vi inte vet hur mycket de som har milda eller inga symtom egentligen smittar. 

– Man vet att såna här droppar kommer ut när man pratar och andas, och man kan smitta genom att prata med varandra. Men håller man ett avstånd på en och en halv meter så når dropparna inte fram och kan inte smitta, säger Agnes Wold.

Två olika smittosätt

Droppsmitta: Smittämnen överförs till slemhinnan i ögon, näsa eller mun via droppar, från hosta, nysningar eller kräkningar. Dropparna når som längst en armlängds avstånd innan de faller till golvet.

Luftburen smitta: Dropparna torkar ihop till mindre droppkärnor, aerosoler, som sprids i luften och kan inandas av andra. Aerosolerna faller de inte till marken direkt som vid droppsmitta.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.