Vem är mest ansvarig om en forskare ballar ur? Den frågan blir allt mer pockande i kölvattnet av Macchiariniskandalen.

Paolo Macchiaini har fått sparken, men det är inte bara han som tvingas lämna Karolinska Institutet. Nu under våren tvingas ytterligare fem forskare och medarbetare till Macchiarini sluta. Hela gruppen runt stjärnkirurgen skall upplösas och endast två doktorander i gruppen kommer få vara kvar.

Rektorn på Karolinska Institutet, Anders Hamsten, lämnade sent i processen och först efter starkt medietryck sin post i februari i år. Ytterligare två personer i ledningen har lämnat. Men den högst ansvarige, styrelseordföranden Lars Leijonborg, tidigare folkpartistisk utbildningsminister, får sitta kvar. Och det finns chefer som varit mer direkt inblandande i fallet Macchiarini som sitter i orubbat bo.

”Med bestörtning”

Malin Sund är professor i kirurgi i Umeå, och sitter i Cancerfondens forskningsnämnd. Hon har gått igenom hela Macchiarinifallet och tycker att förtroendet har naggats i kanten för KI och de inblandade cheferna.

– Jag har reagerat med bestörtning, jag tycker som kirurg att det vi sett strider mot alla principer för vad vi kallar god kirurgisk forskning. Och att inte fler reagerade, när visselblåsare larmade det känns väldigt knepigt.

Att en rektor avgår, räcker inte det?

– En rektor har ju inte varit ensam, det finns ju många runtom givetvis, som har bidragit till detta. Det var ju uppenbart att det rörde sig om laddade etiska bedömningar kring att för första gången använda en obeprövad teknik på en människa.

Kirurgen Paolo Macchiarini anklagas nu för forskningsfusk. Han hade sin anställning delad mellan Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet (KI). Nu pågår flera utredningar om vad som hänt på båda ställena. Dessutom finns en polisutredning om vållande till annans död, men ännu ingen utpekad misstänkt person.

Operationsförbud 2013

Redan I oktober 2013 fick Macchiarini operationsförbud på Karolinska sjukhuset. Beslutet togs av sjukhusdirektör Birgir Jakobsson som även meddelade detta till KI:s rektor. Ändå lät Cheferna på KI Macchiarini fortsätta där. Men de externa finansiärer som stod för det mesta av pengarna, däribland Vetenskapsrådet och privata fonder, fick inget veta.

Därmed fortsatte det att rulla in pengar och Macchiarini, som redan sökt sig till Ryssland, kunde göra nya operationer.

Macchiarini hade också forskningspengar direkt från Karolinska Institutet. Här fanns en stor pott statliga strategiska forskningsmedel och en grupp chefer fördelade ett par miljoner till Macchiarinis forskning, pengar som fortsatte utbetalas efter operationsförbudet.

Anmälan om fusk 2014

I juni 2014 lämnades den första anmälan om forskningsfusk in på Karolinska Institutet.  Den följdes av två nya anmälningar i augusti och september.  Visselblåsarna som anmälde har berättat att många chefer inte tog saken på stort allvar. Anmälarna ignorerades, motarbetades och hotades med polisanmälan för att de letat uppgifter i journaler och dokument.

Vetenskapsrådets dom över vad cheferna gjorde i detta läge är hård.

– Det är tydligt att när anmälan väl kom då har interna intressen spelat för stor roll, där har man agerat felaktigt, säger generaldirektör Sven Stafström.

Felaktigt till och med?

– Ja när man låtit interna intressen få ta överhanden!

Till sist utsåg KI:s Rektor hösten 2014 en särskild expert som skulle granska fusk-misstankarna, uppsalaprofessorn Bengt Gerdin. När hans granskning var färdig drog Vetenskapsrådet i nödbromsen, och slutade betala ut pengar.

Pengar stoppas 2015

Det var i Juni 2015. Expertgranskningens slutsats var att Macchiarinis grupp gjort sig skyldig till forskningsfusk.

– Det var tydlig att det handlade om forskning på människa och att det saknades etiksprövningstillstånd. Det strider mot våra bidragsvillkor, säger Sven Stafström.

Var det ett kontraktsbrott, avtalsbrott?

– Ja, det var brott mot våra villkor!

Hjärt-Lungfonden kommer fram till ett liknande beslut höstens 2015. Då finns dessutom en polisanmälan om vållande till annans död.

– Det hade varit oansvarigt då att fortsätta betala ut våra donatorers pengar, säger Kristina Sparreljung.

”Cheferna har fallerat”

Men Macchiarinis chefer på Karolinska Institutet reagerade inte, de som satt på samma avdelning och visste att han gjort experimentella operationer på människor. De som hade arbetsgivaransvar, och gått i god för hans forskning.

De som visste att de konstgjorda struparna inte fungerade som man hoppats och att patienter hade börjat dö. 

För vad som istället händer hösten 2015 är:

• Tre professorer och chefer skriver en debattartikel, som hårt kritiserar beslutet att stoppa pengar till Macchiarini.
• Ett antal chefer med rektorn i spetsen beslutar fria Macchiarini från anklagelser om forskningsfusk, med en randanmärkning om viss ”oaktsamhet”.
• Rektor och universitetsdirektör skriver till Vetenskapsrådet och begär omprövning av beslutet att stoppa pengarna till Macchiarini. Bara KI skall bedöma fusk, menar de, och KI har ju friat Macchiarini. De skriver ”Vetenskapsrådets beslut är således i sak felaktigt”.
• Cheferna ger Paolo Macchiarini förlängd anställning på KI med professors lön och titel.

Cheferna högst ansvariga

När en forskare beviljas bidrag skrivs ett avtal som forskaren skriver på, tillsammans med en överordnad chef på institutionen. Oftast är det prefekten som namnunderskrift står som garant för att forskningen skall bedrivas i enlighet med lagar och de principer som Vetenskapsrådet satt upp. Vem har då mest ansvar att villkoren i avtalet följs, forskaren eller chefen?

– Det är den forskningsutförande organisationen som har det ansvaret, säger generaldirektör, Sven Stafström

Prefekten på KI har alltså gjort sig skyldig till något som enligt Vetenskapsrådet inte hänt på 15 år: Ett brott mot avtalsvillkoren. Kan då en sådan chef få förtroendet att skriva nya avtal med Vetenskapsrådet?

– Det är något vi inte har tagit ställning till, säger generaldirektören. Vi har inte beviljat några forskningsbidrag sen det här skedde.

Men SVT:s granskning visar att Vetenskapsrådet i oktober 2015 beviljade nya bidrag till andra forskare. Här finns avtal som skrivits under av samma prefekt som var ansvarig för Macchiarinis bidrag. 

Sven Stafström menar att han inte visste det eftersom det hanterats av ett ämnesråd utan hans inblandning.

Att Macchiarini skulle få nya pengar av vetenskapsrådet efter ett avtalsbrott är uteslutet, enligt Generaldirektören. Men för chefer är det tydligen möjligt att skriva nya avtal även om man brutit gamla.

– Det kan fungera så, ja, men vi förutsätter att organisationen jobbar med frågan, och rättar till misstag, säger Sven Stafström

Fler borde ta ansvar

De finansiärer vi talar med pekar alla på de pågående utredningarna och efterlyser bättre rutiner för att hantera misstankar om forskningsfusk.

Men man ifrågasätter också om förtroendet för Karolinska institutet kan återupprättas om de chefer som varit ansvariga för Macchiarini  ska borga för etiken i framtiden.

– Det känns knepigt, säger Malin Sund på Cancerfonden,

– Man har ett ansvar där som man inte uppfyllt fullt ut, och då har man också fallerat. Så är det, säger Sven Stafström.

Hjärtlungfonden har inte betalat ut några nya pengar till de chefer som haft störst ansvar för Macchiarini. Generaldirektören Kristina Sparreljung är mycket tydlig med att det ännu finns ett stort ansvar att utkräva.

– Utredningarna får väl visa vem som är mest ansvarig för vad, men jag tycker att ser man att det finns ett stort ansvar så måste dom cheferna ta det ansvaret.

Ta ansvaret, betyder det att fler huvuden måste rulla?

– Ja det kan det mycket väl göra, det får vi se. Men om man har ett ansvar måste man väl också ta det, säger Kristina Sparreljung.

SVT Nyheter har i flera veckors tid sökt ansvariga prefekten Li Felländer-Tsai för att ge sin syn på kritiken. Hon har dock avböjt med hänvisnng till pågående utredningar. Vi har även sökt KI:s rektor och styrelseordförande Lars Leijonborg, som också de avböjde att kommentera.