I veckan uppmärksammades Världsdiabetesdagen för att öka medvetenheten om diabetes och hylla insulinets upptäckare. Men fortfarande har inga upptäckter kunnat ersätta sprutor och insulinpumpar som behandlingsform. En del patienter har blivit friska med hjälp av bukspottskörteltransplantationer, men antalet donatorer räcker inte till för att hjälpa alla. 

Skadad gen kan ligga bakom

Men nu kommer en ny studie, som publiceras i Science Translational Medicin, där forskare har tagit fram en metod som de tror kan leda till ett botemedel mot diabetes typ 1. 

Forskarna bakom den nya studien har upptäckt att genen för proteinet PD-L1 var skadad hos både möss och människor med diabetes typ 1. Den här genen för PD-L1 hjälper till att upprätthålla en balans i immunsystemet. Men om den är skadad kan immunförsvaret börja angripa kroppens egna insulinproducerande celler. Därför testade forskarna att byta ut de skadade generna mot friska gener i blodstamceller.

Förhindrade attack på insulinproducerande celler

Blodstamceller har förmågan att göra exakta kopior av sig själva. Det gör det möjligt att ersätta kroppens celler med nya celler som har den friska genen. När forskarna injicerade stamceller i mössen lyckades de förhindra att immunförsvaret angrep kroppens insulinproducerande celler. 

– Många möss botades från sin diabetes under en kort period och nästan alla höll normala blodsockernivåer resten av livet, säger Paolo Fiorina, diabetesforskare och professor i barnhälsovård vid Harvard Medical School, och en av forskarna bakom studien. 

Samma resultat i mänskliga prover

Forskarna testade samma metod i mänskliga blodprover med samma resultat. De förhindrade att immunförsvaret ville angripa insulinproducerande celler. Genom att ersätta den skadade genen för proteinet PD-L1 med en frisk gen tror forskarna att de har närmat sig ett botemedel. 

– Vi planerar nu för kliniska prövningar av vår metod. Om människor svarar bra på metoden kan vi komma närmre ett botemedel. Blodstamceller används redan vid olika sjukdomar och kommer troligtvis bli accepterade även som behandling av diabetes, säger Paolo Fiorina.

Liknande studier har inte haft effekt

Men Olle Korsgren, professor i celltransplantation vid Uppsala universitet, vågar inte hoppas på för mycket. 

– Det finns i dag mer än 150 liknande studier som visat bra resultat, men som senare under kliniska prövningar inte visat någon effekt hos människor. Men man ska väl aldrig säga aldrig, det kan ju vara så att de lyckas. De måste helt enkelt gå vidare och undersöka om människor i praktiken svarar likadant på behandlingen, säger Olle Korsgren.