– Vi har upptäckt att även vi behöver mer rutiner för att hantera misstänkt forskningsfusk, säger Kristina Sparreljung generaldirektör på Hjärt-Lungfonden till SVT.

Redan i oktober 2013 fick Paolo Macchiarini operationsförbud på Karolinska sjukhuset. En patient hade dött och sjukhuset oroades över resultaten av operationerna med konstgjord luftstrupe. Man hade tappat förtroendet för Macchiarini. 

Sjukhusdirektör Birgir Jakobsson fattade beslutet och meddelade detta till Macchiarinis andre arbetsgivare – Karolinska Institutet. Trots detta valde Karolinska Institutet att på egen hand fortsätta samarbetet med Macchiarini, som redan hade sökt sig till Ryssland för att operera in plaststrupar på fler patienter.

”Jag är besviken”

Hjärt-lungfonden var en av Macchiarinis finansiärer, och hade beviljat ett bidrag som var tänkt att löpa i tre år. Fonden förvaltar pengar som donerats av 300.000 svenskar. Ofta är det testamenten, minnesgåvor och anhöriga till människor som dött i sjukdomar som donerar pengar – gåvor som skall ”rädda liv”, som det heter i fondens slogan. 

– Jag är besviken! Vi skall ju stötta forskning som hjälper människor till fler friska år, inte som gör att människor far illa, säger Kristina Sparreljung.

Finansiärerna visste inget

SVT:s granskning visar att de externa finansiärer som stod för pengarna till Macchiarini inte visste om att kirurgen fått operationsförbud. I januari 2014 avled ytterligare en patient som hade fått konstgjord strupe: En isländsk man vars operation i vetenskapliga tidskrifter utmålats som en succé.  vå veckor senare betalade Hjärt-Lungfonden ut ytterligare bidrag till Macchiarini.

– Vi visste ingenting om detta då… Det finns inga system som ger oss sådan information, Det hade varit otroligt hjälpsamt för våra beslut om vi hade fått reda på det. Att det är väldigt beklagligt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på hjärt-lungfonden.

Hade ni stoppat pengarna tidigare?

– Antagligen hade vi gjort det!

Stoppades först 2015

Statliga Vetenskapsrådet var den instans som betalade mest till Macchirarinis forskningsgrupp. Totalt cirka 13 miljoner. Även deras bidrag rullade på utan att man visste om operationsförbudet eller hur det gick för Macchiarinis patienter.

– Nej sådan information kommer inte regelmässigt till oss, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Både Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet, poängterar att de inte beviljat pengar till forskning på människor:

– Det var till labbförsök och djurförsök på hjärta och matstrupe, säger Sven Stafström.

Först sommaren 2015, stoppade Vetenskapsrådet pengarna till Macchiarini.

Då hade media börjat rapportera om fallet och anmälningar om oegentligheter lett till ett expertutlåtande som hävdade att det rörde sig om forskningsfusk.

– Vi var dom första som agerade, säger Sven Stafström.

Hösten 2015 stoppade även Hjärt-Lungfonden sina utbetalningar.

Universiteten har högsta ansvaret

Det är universiteten som ansvarar för att forsknings sker enligt lagar och regler och att etiska tillstånd finns. Tanken är att alla olika finansiärer inte behöver ha detaljkontroll, – det skall universitetet ha. Därför skrivs varje beviljad ansökan under av dels forskaren och dels institutionens chef, som garanterar att regelverk och etiska principer skall följas.

– Forskningsfusk är ju inte vanligt, hade det varit det hade vi säkert haft andra rutiner, säger Sven Safström.

Trots expertutlåtandet om forskningsfusk, friade Karolinska institutet, med rektor i spetsen, Macchiarini från anklagelser om fusk i oktober 2015. Kirurgen fick istället förlängt förordnande och fortsatt lön.

Systemet har inte fungerat

Flera forskningsfinansiärer menar att kontrollsystemen på Karolinska Institutet inte fungerat i fallet Macchiarini och därför ser man över sina egna system. Hjärt-Lungfonden har bildat en arbetsgrupp som skall se över rutinerna.

– Vi har upptäckt att också vi behöver ha bättre system för att hantera detta. Vi ska se över hur vi ska hantera misstankar om forskningsfusk, och vilka kontroller vi behöver ha, säger Kristina Sparreljung.

I registerutdrag om Macchiarinis forskning som SVT tagit del av framgår det att Vetenskapsrådet i ett projekt skall få in en slutredovisning senast mars 2019. Det betyder att anslag som började betalas ut 2012, ska redovisas ekonomiskt och vetenskapligt först sju år senare.

Det finns en formulering om att man skall rapportera om projekten ”väsentligt ändras”. Men vad pengarna används till får Vetenskapsrådet i normalfallet inte veta. 

Här har Vetenskapsrådet sedan tidigare beslutat skärpa rutinerna. Från 2017 ska ekonomisk redovisning lämnas in årligen. Men nu tillkommer också krav på vetenskaplig redovisning av samtliga projekt, vilket tidigare bara gällt vissa och man kommer också se över rutiner för vetenskaplig granskning innan bidrag beviljas.

– Det är klart att Macchiarinifallet finns närvarande i de diskussionerna, säger Sven Stafström

”Systemet kan missbrukas”

Men generaldirektören är ändå en varm anhängare av forskarens ”frihet under ansvar”.

Han säger att det saknas heltäckande system för att kontrollera om beviljade anslag går till just det forskare sökt pengar för. Som i detta konkreta fall, om de djurförsök kring konstgjorda hjärtan man fått bidrag för verkligen genomförts.

– Nej den detaljstyrningen har vi inte, och så kommer vi nog fortsätta ha det. Det är viktigt med forskningens frihet, det är också det som ger de bästa forskningsresultaten, när ärliga hängivna forskare får jobba fritt.