Forskare vid Max Planck institutet för evolutionär antropologi i Lepzig har analyserat tanden tillsammans med benfragment som också hittades i grottan. Upptäckten publiceras i de bägge tidskrifterna Nature och Nature ecology and evolution.

– Det är två noggranna studier. Nu har vi en ankarpunkt och kan säga att fanns moderna människor i Europa för ungefär 46 000 år sedan säger Mattias Jakobsson som är professor i genetik vid Uppsala universitet.

DNA-analys

Dateringarna har gjorts med hjälp av kol-14 metoden.  Forskarna kunde också få ut mitokondrie-DNA ur tanden och en handfull benfragment. Analysen visade att deras mitokondrie-DNA stämmer överens med DNA från dåtidens människor som levde utanför Afrika.  

Vandrade ut ur Afrika

Ännu idag vet man inte vilken rutt den moderna människan, Homo sapiens, tog när hon vandrade ut ur Afrika till det som idag är Europa. För 54 000 år sedan lämnade hon spår efter sig i dagens Israel, och sen vandrade hon österut mot Asien.

Grottan i Bulgarien visar nu att hon kom till Europa för mellan 44 000 – 46 000 år sedan.

Träffade neandertalare

Då mötte de neandertalare som hade bott på kontinenten i flera hundra tusen år.

– Upptäckten visar att den moderna människan anlände till Europa mycket tidigare än vad vi förut har trott. Det är 8000 år innan de sista neandertalarna försvann i väst, och det är en lång tid att för de bägge människoarterna att interagera, säger Jean-Jacques Hublin som är föreståndare för Max Planck institutet för evolutionär antropologi i tyska Leipzig, och huvudförfattare till en av studierna.

Generna finns kvar

Neandertalarna och de nyinflyttade Homo sapiens fick barn med varandra, men några tusen år sedan var neandertalarna försvunna. Nu finns de bara kvar som gener i vår arvsmassa.

– Vi vet att det fanns neandertalare i Europa när den moderna människan anlände, men de var troligen inte så många. Kanske blev Neandertalarna assimilerade av de moderna människorna, säger Mattias Jakobsson.