Men resultaten möts med stor skepsis från andra forskare. Fotspåret skulle i så fall inte bara vara det äldsta som upptäckts – det hittades dessutom i Europa, trots att de flesta forskare anser att människans första utvecklingssteg togs i Afrika.

De hittills äldsta fotspåren av tidiga förmänniskor, så kallade homininer, kommer från Laetoli i Tanzania, där några varelser vandrade i mjuk vulkanaska för 3,7 miljoner år sedan.

Kan vara fel

De anses ha tillhört släktet Australopithecus, där den mest kända familjemedlemmen är Lucy, en meterhög, tvåbent föregångare till den moderna människan, vars skelett hittades i Etiopien på 1970-talet.

De flesta forskare anser att människans utveckling uteslutande pågick i Afrika fram tills för cirka 1,8 miljoner år sedan, men nu hävdar en artikel i Preoccedings of the Geologist’s Association att det kan vara fel.

Hittades på Kreta

En forskargrupp med bland andra Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, säger sig ha hittat ett tiotal fotspår som gjordes av en tvåbent varelse redan för 5,7 miljoner år sedan. Och på en plats där ingen hade väntat sig ett sådant fynd – nämligen på Kreta i Medelhavet.

Fyndet gjordes ursprungligen av en semestrande polsk paleontolog, Gerard Gielinski, nära stranden i Trachilos i västra delen av Kreta för över tio år sedan.

”Kan få stor betydelse”

Per Ahlberg blev inblandad i projektet 2011, och säger att han omedelbart insåg att upptäckten kunde få stor betydelse.

– Det här betyder att homininerna måste ha haft ett utbredningsområde som sträckte sig ända ut i sydöstra Europa vid den här tiden, tvärtemot vad alla hade trott, säger han.

Dateringen av fotspåren är ganska otvetydig. Förutom fynd av fossila havslevande växter och djur som går att åldersbestämma, så ligger fyndplatsen ett par meter under tydliga avlagringar från en tid när Medelhavet torkade ut för 5,6 miljoner år sedan.

Extremt kontroversiellt

Vid den tidpunkten fanns inte Saharaöknen. En stor savann sträckte sig från Nordafrika upp till Medelhavsområdet, och Kreta hängde fortfarande ihop med fastlandet, så artikelförfattarna har inga problem med att se tidiga förmänniskor vandra in och sätta sina fotavtryck på en sandstrand där.

Men slutsatsen att det rör sig om fotspår från förmänniskor är ändå extremt kontroversiell.

Ahlberg och hans kolleger har försökt få sina resultat publicerade i vetenskapliga tidskrifter i flera års tid, utan att lyckas förrän nu.

– Vi har fått våldsamt mothugg från de forskare som granskar artiklarna. Jag har publicerat i 28 års tid och aldrig varit med om något liknande, säger han.

”Omöjligt att avgöra”

Och kritiken lär inte lägga sig i och med att artikeln nu publiceras i en faktagranskad tidskrift.

Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, säger att han inte ens är säker på att det verkligen rör sig om fotspår.

– Det kanske är spår av någonting, men det är omöjligt att avgöra utifrån bilderna i artikeln, säger han.

Förhistorisk apa?

Werdelin ställer sig också mycket tveksam till att det i så fall skulle vara en förmänniska som gjort avtrycken. Enligt honom skulle det lika gärna kunna vara en förhistorisk apa.

– Medelhavsområdet är ett av de mest genomsökta i världen. Om det hade funnits mer avancerade homininer där skulle någon ha hittat rester av dem.

Säker på sin sak

Artikelförfattarna hänvisar å sin sida till att gamla fynd av tänder och en käke i Grekland och Bulgarien nyligen faktiskt omtolkats som möjliga rester av förmänniskor, och att det inte är omöjligt att det var de, eller någon närstående som gjorde avtrycken i Trachilos.

Per Ahlberg är säker på sin sak. Hans forskargrupp pekar bland annat på att avtrycket av stortån i fotspåret liknar den hos en människa, både till storlek och form.

Drag av en människa

Våra närmaste släktingar, människoaporna, har till exempel ett fotavtryck som mera ser ut som en människohand, med en tumme som sticker ut åt sidan.

Ahlberg hänvisar till projektets jämförande analys mellan de grekiska fotspåren och avtryck från andra nu levande och utdöda arter. Enligt honom visar den en tydlig likhet med dem som upptäcktes i Laetoli, med en smal häl och ett lågt fotvalv.

– Fotavtrycket är något primitivare än det från Australopithecus, bland annat är fotsulan kortare, men det har helt klart drag av en upprättgående förmänniska, säger Per Ahlberg.