De flesta länder har idag rekommendationer för munskydd på allmänna platser. Men den svenska Folkhälsomyndigheten har trots den ökande spridningen inte utfärdat någon sådan rekommendation.  

“Vi rekommenderar i nuläget inte en bred användning av munskydd i samhället då kunskapen om hur munskydd påverkar smittspridningen är osäker”, går det att läsa på myndighetens hemsida.  

Hur långt har forskningen på munskydd egentligen kommit? 

En sammanfattande artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature konstaterade i början av oktober att munskydd har en självklar plats inom sjukvården, men att det vetenskapliga underlaget på allmänt användande av munskydd fortfarande är ”rörigt, olikartat och ofta snabbt sammansatt”. 

Samtidigt är många internationella forskare och myndigheter överens om att det är bättre att använda försiktighetsåtgärden och införa rekommendationer trots att tydligt vetenskapligt underlag saknas.  

Detta ledde bland annat till att WHO i juni ändrade sina riktlinjer till att munskydd bör användas på allmänna platser där det är svårt att hålla avstånd.  

Mindre studier i Asien 

En studie publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet citeras ofta av myndigheter och forskare i smittspridning och ligger som underlag för Europeiska smittskyddsinstitutets rekommendationer.

Det är en sammanfattning av en rad studier på munskydd och social distansering som gjorts under SARS-pandemin, svininfluensan och under den senaste covid-19-pandemin. Den konstaterar att munskydd på allmänna platser utanför sjukvården kan halvera smittspridningen.  

Men underlaget som tittar på just munskydd kommer från tre studier i Kina och Vietnam. 

–Tre mindre studier i Asien räcker inte för att säga att munskydd till alla är bra. I dagsläget finns det inga bra stora studier gjorda i västvärlden, säger Kjell Torén, överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset och forskare i samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 

Studier i Tyskland och USA 

Det har gjorts många observationsstudier i Europa och USA. 

En uppmärksammad studie tittar på staden Jena i Tyskland, där man införde krav på munskydd redan i april. Tyska epidemiologer har senare jämfört Jena med liknande städer i Tyskland där krav inte infördes, och kan konstatera att smittspridningen ökade med 40 procent lägre takt i Jena.

– Även om det är observationer så antyder det att användandet av munskydd kan minska smittspridningen i samhället. Ingen studie visar hittills på att användandet av munskydd kan öka smittspridningen, säger Juan Jesus Carrero, epidemiolog vid Karolinska sjukhuset.

Kan missa andra faktorer

Men alla experter håller inte med.  

– Det här är så kallade ekologiska observationsstudier där evidensvärdet är svagt. Man kollar på ett område under en begränsad tid och det är inte individanpassat, vilket gör att man missar många andra faktorer som kan ha spelat in. Jag anser inte att man kan dra slutsatser för samhället i stort utifrån de här studierna, säger Kjell Torén.

En annan studie från oktober i år kollar på delstatsnivå i USA. De stater som införde krav på munskydd ska enligt studien ha haft lägre smittspridning.  

– Om munskydd var så effektivt i samhället så skulle vi ju se att smittan stoppades i länder som har infört hårda restriktioner, men det ser vi ju inte, säger Kjell Torén. 

“Behövs studeras på individnivå” 

För att kunna dra slutsatser för befolkningen i allmänhet efterfrågar läkaren Kjell Torén så kallade fall-kontroll studier. Det vill säga att man tittar på en stor grupp människor som blivit sjuka och frågar om de har använt munskydd.  

Sedan jämför man det med resultaten från en likvärdig frisk kontrollgrupp.  

–Jag har hört att en sådan studie genomförts i Danmark, men har inte sett några publicerade resultat från den än, säger Kjell Torén. 

Fallstudie från Thailand 

I veckan kom en ny studie från Thailand som gjort just fallstudier där man intervjuat cirka 200 patienter med covid-19 om deras beteende och jämfört med en kontrollgrupp på cirka 800 personer utan symtom, och där kan man se att munskydd tillsammans med handtvätt och social distansering har haft effekt.

Forskarna kunde också se att de som burit mask under hela pandemin hade lägre risk för att utsättas för viruset, men att de som bar mask endast vid vissa tillfällen inte hade det. 

Mycket som väger in i ett beslut 

Forskaren Juan Jesus Carrero genomförde tidigare i år en studie på uppdrag av Karolinska institutet för att bedöma hur effektiva munskydd av tyg är jämfört med engångsmunskydd.  

–Vi kan se att krav på munskydd kan kosta en familj i Europa mellan 150-200 euro per månad om de använder engångsmunskydd enligt rekommendationerna, så det är en kostnadsfråga att ta in när man som myndighet rekommenderar en sån här åtgärd, säger Juan Jesus Carrero.  

Även om han håller med om att det ännu inte finns tillräckligt väl genomförda studier på munskydd i samhället i stort, tycker han att det borde inkluderas i en strategi tillsammans med de andra åtgärderna på social distansering.

Svårt för experterna att enas 

–Även om användandet av munskydd inte är perfekt, så är varje stoppat virus ett stoppat virus, och vi vet ju att smitta som kommer ut från våra munnar stoppas när vi använder dem, säger Juan Jesus Carrero. 

Men än så länge är forskningen inte tillräckligt övertygande för att experterna ska kunna enas.  

– Jag förespråkar ödmjukhet i frågan, det finns inga starka bevis åt något håll och då är det upp till bedömningar, och man måste respektera de olika bedömningar som görs, säger Kjell Torén.