Stresshormoner i avföringen avslöjar hur stressade zebrorna är till följd av sin omgivning, enligt en studie publicerad i Functional Ecology.

– Vi är intresserade av att förstå varför vissa populationer av hotade arter verkar klara sig så dåligt även fast det läggs stora resurser på att bevara dem. Vår hypotes är att i vissa fall så lever djuren i habitat som inte är lämpliga för dem, Susanne Shultz, forskare från School of Earth and Environmental Sciences i Manchester och en av författarna till studien.

Zebror får mindre näring

Att mäta stresshormoner genom andra metoder, som att fånga zebrorna och ta blodprov både stör dem och skapar ytterligare stress. Därför har forskarna samlat in totalt 365 prover med spillning från 163 individer i sju olika populationer runtom i Sydafrika.

Hormonet som mättes i spillningen heter glukokortikoider och är ett så kallat ”fight or flight hormone” (på svenska”fly eller fäkta-hormon”). Detta hormon ökar vid stress.

I de populationer vars habitat hade låg kvalitet, till exempel att det fanns mindre gräs, var stresshormonerna hos zebrorna högre. Författarna skriver i studien att de ökande stresshormonerna kan bero på att zebror får i sig mindre näring.

Många hingstar stressar

Även könshormon mättes i spillningen för att undersöka zebrornas reproduktionsförmåga och hur den påverkades av miljön.

– Ett intressant resultat var att de ston som inte blev gravida inte bara var förknippat med sämre levnadsmiljö, utan också av att ha för många hingstar runt sig. Där det är många hingstar blir stona ofta trakasserade och det hindrar dem från att bli gravida och få avkommor, säger Susanne Shultz.

”Omfattande studie”

Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet som själv studerar zebror tycker att studien är väl genomförd.

– Med tanke på omfattningen av studien, det vill säga antal individer och populationer, samt att den sträcker sig över tid, så tycker jag att det är ett gediget material.

Hon tycker att det mest spännande med studien är att forskarna genom indirekta metoder lyckats undersöka hur zebrorna mår i olika områden.

– Det är elegant att forskarna slipper fånga djuren, att de lever i frihet och att de samtidigt genom att analysera ämnen i avföringen kan säga mycket om hur enskilda djur mår. Ett bra utfört detektivarbete, som vi säkert kommer se mer av i framtida ekologiska studier, säger Susanne Åkesson.

Förbättrar miljövårdsarbete

Metoden gör att riskpopulationer kan urskiljas, även hos andra hotade djurarter. I förlängningen hjälper det miljövårdare i sitt arbete.

– Att förstå faktorer som leder till minskad biologisk mångfald är en gigantisk utmaning. När miljön konstant förändras uppstår nya problem snabbt. Så det är viktigt att vi använder evidensbaserade metoder för att utvärdera hur effektiva olika miljövårdsprojekt är, säger Susanne Shultz.

Referens: Functional Ecology.