Förlusten av uppdrag som romarrikets legoknektar kan ha bidragit till våldsamheterna på Öland och massakern vid Sandby borg, tror nu forskare. ”Svear och Gutar, till exempel verkar ha fortsatt att jobba som legoknektar in på 500-talet, men ölänningarna verkar ha förlorat sina uppdragsgivare”, säger arkeologen Jonathan Lindström. Foto: SVT

Inbördeskrig bakom öländsk massaker?

Uppdaterad
Publicerad

Massakern i Sandby borg på Öland kan ha skördat över 200 människoliv. Unga som gamla tycks ha dödats utan urskiljning för cirka 1500 år sedan.

Nu börjar arkeologerna ana att det ligger ett inbördeskrig bakom slakten i fornborgen – men att en del av orsakerna står att finna ända nere i det folkvandringstida Rom.

Det är snart tio år sedan utgrävningarna startade i Sandby borg. Hittills har arkeologerna gått igenom tio procent av ytan och har funnit ett trettiotal skelett, men de räknar med att kvarlevorna av många fler döda finns kvar under marken.

– Det kan röra sig om inemot 250 personer. Någon har varit ute för att visa makt, och det gjorde man genom att döda alla som bodde i borgen, säger Helena Victor, projektledare vid Kalmar läns museum.

Förutom de döda -där ungefär en tredjedel är barn- har forskarna också hittat en stor mängd föremål som lämnats kvar i borgen; bland annat förgyllda smycken, som tyder på att massakern inträffade i slutet av folkvandringstiden, i skiftet mellan 400- och 500-talen.

Den första teorin var att borgen utsatts för ett anfall av fiender från andra sidan Östersjön, men nu

börjar forskarna i stället se detaljerna i en intern maktkamp på ön – med kopplingar långt utanför Norden.

Som vikingar”

Folkvandringstiden har kallats Nordens guldålder. Krigare från Skandinavien tjänade stora förmögenheter på att leja sig som legosoldater åt dåtidens stormakt, det Romerska imperiet.

– Jag brukar jämföra med vikingarnas resor. Vi tror är att de samlades i stora grupper och var borta i ett par år i taget. Vi tror att ölänningar har rest till Europa och Romarriket i ett par hundra år innan Sandby borg, säger Helena Victor.

Underlag för maktkamp

Mynten i de guldskatter som har hittats på Öland tyder på att ölänningarna framför allt tjänstgjorde i den västromerska armén. Och när Västrom föll samman år 476, så tycks guldimporten helt ha stannat av.

– Svear och Gutar, till exempel verkar ha fortsatt att jobba som legoknektar in på 500-talet, men ölänningarna verkar ha förlorat sina uppdragsgivare. Det betydde att en massa krigare fick åka hem för gott, och vilka skulle de bråka med då? Jo, varandra, säger arkeologen Jonathan Lindström.

– På Öland fanns underlaget för en maktkamp. Det är turbulent, det kommer inte in något guld. Enda möjligheten att vinna makt och ära är att ta det från någon annan, säger Helena Victor.

Planerade attack?

Utgrävningarna i Sanby borg visar att det tycks ha pågått en större fest i borgen i samband med massakern. De smycken som hittats tyder på att åtminstone sju högättade kvinnor har funnits på plats med sina män. I så fall kan halva Ölands ledarskikt ha funnits på plats.

Hälften av öns hövdingar, de kanske har haft möte för att planera en attack mot den andra sidan. Men den andra sida hann före… det kan vara så det har gått till, tror Helena Victor.

Olika allianser

Men vilka fanns i så fall på andra sidan?

Forskarnas misstankar riktas mot trakten kring Gråborg, som var ett annat maktcentrum på ön under den här tiden. I Skogsby, strax innanför Färjestaden, låg en av de största byarna på den tiden.

Tillsammas med Sandby borg var det ett av de guldrikaste områdena under folkvandringstiden, och det kan ha rått en konkurrens mellan borgarna.

– Just det här att offren ligger kvar i Sandby borg, att ingen har tagit hand om de döda antyder ju att förövarna har funnits kvar på platsen efteråt och kanske hindrat någon att komma in, säger Ludvig Papmehl-Dufay, projektledare på Linnéuniversitet.

Han tror att motsättningarna kan ha eldats på ytterligare av det faktum att hövdingarna på västra sidan av Öland hade sina allierade inne på fastlandet, bland annat bland Svearna i Mälardalen, medan byarna runt Sandby borg vände sig österut, att döma av föremålsfynden där.

Det kan ha funnits en konkurrens eller helt enkelt helt olika allianser. I Sandby borg kanske det var lättare att vara kompis med någon i Baltikum än med någon i Färjestaden, säger han.

Fårtänder i munnen

Kanske tyder brutaliteten i angreppet också på att det hela rör sig om en intern uppgörelse på ön. Över en eldstad i ett av husen i Sandby borg hittades skelettet av en man i 50-70-åtsåldern, som arkeologerna tror var högsta hövding i trakten.

Förövarna hade inte nöjd sig med att slå ihjäl honom i hans egen hall, de har sett till att förfölja sitt offer ända in i döden.

– Vi kan se att de har förnedrat honom genom att stoppa fårtänder i munnen på honom, och det är ingen slump att de har hamnat där, utan de har lagts där med flit, säger Helena Victor.

Avrättningar

Efter mordet på hövdingen har anfallarna gått från hus till hus i borgen.

Benexperten Clara Alfsdotter ser spåren av något som mera verkar vara rena avrättningar än tecken på strid när hon undersöker skeletten:

– Vi ser inte så mycket rester av avvärjningsskador, och man borde ha mer skador på framsidan av kroppen om man har slagits med någon, här är det är mycket hugg mot kranierna, säger hon.

Inga kvinnor

DNA – analyser av skeletten avslöjar en annan mystisk omständighet.

Hittills har forskarna bara hittat kvarlevor av en enda vuxen vinna – trots att det finns mängder av spår av kvinnlig närvaro i borgen.

– Den naturliga tanken är att de har tagit kvinnorna med sig, det hände att man gjorde det ibland, men här handlar det om att etablera makt, så jag tror att de här kvinnorna ligger döda i Sandby borg eller strax utanför och de ligger på samma ställe allihop, säger Helena Victor.

Farlig plats

Det talas om att människor på södra Öland har undvikit Sandby borg långt in i modern tid. Helena Victor tror att det kan vara hädelsen för 1500 år sedan som fortfarande lever kvar i folkminnet på

Jag har flera gånger blivit kontaktad av folk som berättar om hur de har hört det är en farlig plats, man ska hålla sig borta. Man har glömt bort vad som hände, men att det var någonting som hände och att det här var en plats man ska undvika, det kan ha levt kvar så här länge, säger hon.

Vill du veta mer om hur skandinaver inspirerats av romarna? Se Vetenskapens värld - Massakern i romarrikets skugga måndagen den 23 november klockan 20.00 i SVT2 eller nu på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.