En robotfågel som liknar en riktigt fågel. Den har vingar, ben och en propeller i stället för en näbb.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se klippet när robotfågeln använder sina ben för att hoppa upp i luften. Foto: Alain Herzog/EPFL

Här är robotkorpen – som flyger

Publicerad

När en korp ska lyfta från marken tar den sats med benen, flaxar med sina vingar och tar ett språng ut i luften. Nu har forskare i Schweiz byggt en robot som gör likadant.

– Vi upptäckte att de alltid inleder sin flygning med ett hopp. Det var ganska intressant, säger Won Dong Shin.

Robotfågeln Raven kan gå, hoppa och skutta – precis som en korp. Raven betyder nämligen korp på svenska, och just korpar finns det gott om på campuset till universitetet EPFL i Schweiz, där en forskargrupp utvecklat roboten.

Won Dong Shin är en av dem. Han doktorerar i robotik och hade ett mål: Att skapa en avancerad robot som både kan flyga och gå. Han började att observera fåglarna utanför fönstret och studera hur deras ben är konstruerade.

Det blev inspirationen till att skapa en flygande robot med ben som liknande en fågels.

– Fördelen med benen är att robotfågeln, till skillnad från drönare, kan landa på svårtillgänglig terräng och ta sig fram genom att gå – precis som en fågel, förklarar Won Dong Shin.

Naturens lösningar

Att efterlikna lösningar i naturen för att försöka uppfylla mänskliga behov kallas för biomimetik. Fältet har blivit allt mer populärt framförallt inom ingenjörsvetenskapen.

Robotfågelns ben består av en höft, fot och tåled. Den har även en propeller vid ”näbben”. Won Dong Shin beskriver att de övervägde varje del de byggde noggrant.

– Ett fågelben har mer rörlighet än vad robotbenet har. Men varje tillägg innebar en ökning i vikt och energi, så vi var tvungna att välja.

När robotfågeln lyfter till flygande läge använder den benens kraft, vilket ger nästa 90 procent av den flyghastigheten som den startar med. Foto: EPFL

Benets tåled är en viktig komponent, eftersom det gör att foten kan få ett grepp som gör att den kan ta sig fram genom svårare terräng.

– Föreställ dig att du har på dig skidpjäxor, som verkligen låser fast din fotled och dina tår. Då blir det väldigt svårt att gå och ännu svårare att hoppa framåt. Därför behövde vi ge den rörelsefriheten vid tårna, förklarar Won Dong Shin.

Lång väg till flygplan

Även om robotbenen är väldigt spännande är det svårt att föreställa sig att de skulle kunna appliceras på ett större flygfordon, enligt Anders Hedenström, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.

– Flygkostnaden ökar snabbt med ökad vikt. Stora flygplan och fåglar som svanar behöver en startsträcka för att lyfta. Större fåglar använder dessutom extern energi, som termik från stigande luft, för att segelflyga. Därför kan större fåglar och drönare av det här slaget troligen inte hoppa upp i luften på samma sätt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.