Människans hörsel är ett komplicerat sinne, och även om det idagfinns vissa hjälpmedel så kan mycket göras för att förbättra hörseln hoshörselskadade. Nu hoppas forskare att kunna ta hjälp av sydamerikanskavårtbitare.

Forskare bakom en ny studie har nämligen lyckats lista uthur hörseln hos en vårtbitar-art i Sydamerika fungerar. Och det visar sig atttrots att vårtbitaren har sina öron på benen, så fungerar de på ungefär sammasätt som hos människor.

– Vi har upptäckt en helt ny struktur i insekters hörselorgan,en vätskefylld blåsa på vårtbitarnas framben. Men det intressanta är att trotsvåra olikheter så tolkar vårtbitaren ljudvibrationer i luften på samma sätt somdäggdjur, säger Fernando Montealegre, en av forskarna bakom studien.

Liknar människanshörsel

Men hur liknar då vårtbitarnas hörsel vår egen? Jo, människanshörselorgan kan grovt delas in i tre delar. Först fångar ytterörat ochtrumhinnan upp vibrationer i luften. Sedan förs vibrationerna vidare via tresmå ben. Slutligen hamnar vibrationerna i hörselsnäckan, där vibrationernaöverförs till en vätska för att sedan tolkas om till elektriska signaler somskickas till hjärnan – och vi hör.

Det forskarna fann var att dess tre steg – uppfångande,överförande och omtolkning via en vätska – också finns hos vårtbitaren, men attvarje delsteg är löst på lite annat sätt.

Kan leda till hjälpför hörselskadade

Det här är bara ett första steg i forskningen på insektershörsel. Forskarna har stora förhoppningar att kunskap som den här också kanleda till nytta för oss människor.

– Våra resultat kommer från bara en art. Det finns mångaandra arter att studera, vissa som kommunicerar över långa sträckor med ljudsom de logiskt sett inte borde kunna höra. Om vi kan förstå hur de arterna gördet kan vi börja utveckla nya superkänslig ljudsensorer, inspirerade av naturen,säger Fernando Montealegre.

Han kommer därför tillsammans med ett stort forskarteam gesig ut på jakt efter dessa arter. Målet är att utveckla ny teknik som ledertill bland annat nya hjälpmedel för hörselskadade.

Studien publiceras nu i den vetenskapligatidskriften Science.