Det här var första gången sedan satellitmätningarna startade för över trettio år sedan som man har sett att hela ismassan på Grönland har börjat smälta, det vill säga att ytan smälte.
Genom att studera borrkärnor från inlandsisen vet man att sådan här episoder har inträffat tidigare i historien, men att de är ytterligt sällsynta. Förmodligen händer något liknande bara en gång på 150 år.
Avsmältningen orsakades den här gången delvis av ett inflöde av ovanligt varm luft över Grönland i somras, men det räcker inte som förklaring.
Nu har amerikanska forskare hittat ytterligare en orsak: i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature skriver de att det var en sorts låga moln som hjälpte till att knuffa temperaturen över nollpunkten på stora delar av inlandsisen.
– Vi talar om moln som ligger under 200 meters höjd, säger Ralf Bennartz, atmosfärsfysiker vid universitetet i Madison, Wisconsin.
– De är också väldigt tunna, ibland så tunna att en lekman skulle se dem som dimma.
Fångar värmestrålning
Normalt sett brukar man räkna man med att låga moln reflekterar bort solens strålar från jorden, och håller temperaturen nere, på samma sätt som snö och is.
Men forskarna vid det så kallade ICECAPS- experimentets forskningsstation vid Summit Peak, högst uppe på den grönländska inlandsisen, har kunna visa att under vissa betingelser fungerar det tvärtom.
Mätningar med radar, lasrar och instrumentspäckade väderballonger har visat att molnen måste ha speciella egenskaper för att kunna värma upp jorden.
De ska vara så tunna att de släpper igenom solenergin på väg in mot jorden, men samtidigt tillräckligt tjocka för att fånga upp den värmestrålning som reflekteras tillbaka från ytan och hålla den kvar.
– Vi räknar med att det var sådana moln som gjorde att isen började smälta i alla områden som ligger högre än 2 100 meter över havet, säger Ralf Bennartz.
– Det handlar om 30-40 procent av Grönlands yta, där temperaturen annars skulle ha legat under noll i juli. Nu smälte isen istället ända upp till vår forskningsstation på 3 200 meters höjd.
Vanliga i hela Arktis
Grönlandisen är oerhört viktig för hela jordens klimat. Bland innehåller den tillräckligt med vatten för att höja vattenståndet i världshaven med sju meter.
Det här visar att låga, tunna moln kan ha en avgörande inverkan på klimatet i norr. Enligt Ralf Bennartz är det inte ovanligt att de täcker bortåt hälften av allt land och hav i Arktis.
– De är mycket vanliga, säger han. Men än så länge vet vi inte om de har blivit fler eller färre på senare tid, till exempel i takt med att havsisen minskar i utbredning.
Just molnens betydelse är en svag punkt när det gäller forskarnas förmåga att förutse det framtida klimatet. Dagens klimatmodeller har bland annat en tendens att bortse från bildning av just de tunna låga moln som Bennartz och hans kolleger studerar. Han hoppas att ICECAPS- experimentets data nu ska bidra till bättre modeller i framtiden.