– Studien är unik, för den är väldigt stor och spänner över många år. Sedan har vi med många fler familjetyper än tidigare, då man bara tittat på tvillingar, säger Sven Sandin, forskare vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.

De allra flesta tidigare studier har pekat på att genetiska faktorer är de överlägset viktigaste om man ska kunna förklara autism. För några år sedan kom dock en studie som gav miljömässiga faktorer en mycket större roll. Nu får den teorin ännu starkare stöd i den största studien hittills, där svenska, brittiska och amerikanska forskare studerat cirka 2 miljoner barn födda i Sverige mellan 1982 och 2006.

Tidig födsel

Resultaten visar att risken att drabbas av autism beror till 50 procent på genetiska faktorer och således också till 50 procent på miljömässiga faktorer, enligt studien som publiceras i tidskriften Jama. Av de miljömässiga faktorerna påverkade de som är unika för individen mest.

– Några faktorer som skulle kunna förklara autism är för tidig födsel, födelsekomplikationer och låg födelsevikt, medicineringar under graviditeten och infektioner hos mamman. Något som träffar det ena barnet men inte den andre och som kan ha en effekt, säger Sandin.

Kan styra rätt

Forskarna kan också visa att barn med en bror eller syster med autism löper tio gånger högre risk att utveckla autism. För halvsyskon var risken 3 gånger så stor och för den som hade en kusin med autism var risken dubbel.

Resultaten kan användas både till riskbedömningar och till att styra forskningen åt rätt håll för att hitta orsakerna till autism.

– Tidigare har man fokuserat nästan enbart på genetiska studier för att hitta de här generna. Vet man att det är genetiken är det klart man ska lägga resurserna där och omvänt. Nu vet vi att det är fifty-fifty så då ska vi väl ägna oss åt båda.