Stjärtfenan får fisken att röra sig framåt, sidofenorna styr och ryggfenan håller fisken upprätt i vattnet. Men om du någon gång fått en firre på kroken, så kanske du undrat över vad den lilla fenan mellan stjärt- och ryggfenan egentligen gör där?
Den så kallade fettfenan har länge varit ett mysterium. Fiskexperter har förklarat den till synes värdelösa fenan som finns hos över 6000 fiskarter med att det är en kvarlämning från tidiagare fenor hos urtida fiskar.
Men nu avslöjar amerikanska forskare att fettfenan har utvecklats fram hos olika fiskarter oberoende av varandra och troligen har en mycket värdefull funktion. Mysteriet är på väg att lösas.
Fiskarnas släktträd visar rätt
Forskarna bakom den nya upptäckten förvånades över fiskexperternas kvarlämningsteori eftersom de inte kunde se spår efter någon tillbakagång av en tidigare fena när de undersökte gamla fossil.
För att ta reda på fettfenans riktiga ursprung undersökte de därför generna hos hundratals fiskarter. Både fiskar med och utan fettfenor undersöktes, men också äldre fossil. Därefter tog forskarna fram ett släktträd varifrån de kunde utröna när fettfenan utvecklats hos olika arter.
Resultaten visade att fettfenan hade utvecklats fram vid ett flertal tillfällen hos olika fiskarter oberoende av varandra.
Mal, lax- och öringfiskar hade alltså alla på eget håll gynnats av att utveckla fram den fram tills nu missförstådda fenan.
Enligt forskarna bakom studien är detta ett bra exempel på så kallad konvergent evolution, alltså när olika arter fått en egenskap oberoende av varandra. Och fiskarnas fettfena kommer också kunna fungera som en bra modell för hur kroppsdelar utvecklas hos ryggradsdjur i allmänhet.
Knipsas av idag
Fettfenan knipsas av hos odlad öring och lax som en form av märkning idag, eftersom den lilla fenan fram tills nu ansetts vara värdelös för fisken.
Kanske blir det ändring på detta framöver. Den nya studien tyder ju på att fettfenan visst är nyttig för fisken, eftersom den utvecklats fram under evolutionen hos olika arter – och alltså inte är någon värdelös kvarlämning.
Tidigare forskning på just fettfenan har pekat på att fenan har nerver och kan kanske därför ha någon form av känselfunktion.
Men vad fettfenan exakt har för uppgift när fisken glider fram i vattnet återstår att studera.
Studien ”The origins of adipose fins: an analysis of homoplasy and the serial homology of vertebrate appendages,” publiceras i tidskriften Proceedings of the Royal Society B.