Kunskap kring att odla kom först in i Sverige för ungefär 6 000 år sedan med människor som flyttade hit från norra Europa.

I Mellanöstern hade människor då odlat och haft boskap i runt 10 000 år. I det område som nu är Sverige levde man fortfarande som jägare och samlare.

– Kunskapen spred sig förvånansvärt sakta från Centraleuropa och in i Norden. Kanske kom den slutligen hit för att det fanns obruten mark att odla på här, i kombination med människans nyfikenhet, säger Elin Fornander, doktor i arkeologi.  

Jordbrukarna blev bofasta

Jordbruket gjorde så att familjer kunde bo på samma plats istället för att vara i ständig rörelse, vilket också ledde till att de kunde skaffa betydligt fler barn.

– En stor skillnad mellan jägare och bonde är att bonden kan producera ett överskott. Det betyder inte bara att du kan spara till sämre tider, men du kan också hjälpa folk runtomkring dig. Bondelivet kräver ett mycket större samarbete mellan olika grupper och därför så får vi också ett samhälle som kanske är mer likt det vi har i dag, säger Björn Nilsson. 

Invandringen ledde till att befolkningen i södra Sverige fördubblades på bara några generationer.

Levde segregerat på stenåldern

Men det tog lång tid innan de båda grupperna jägare och samlare och bönder började blanda sina befolkningar. De bytte visserligen föremål med varandra, men när forskarna tittar på skelettens DNA ser de att de båda grupperna inte skaffade barn med varandra alls, under ungefär tusen år.

– Det är 40 generationer, så de måste ha funnits väldigt starka barriärer för att träffas och blandas, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik.

Se första avsnittet av Historien om Sverige på SVT Play eller eller 5/11 klockan 21 på SVT1.