Två av de nyupptäckta planeterna ligger i snäva banor runt den lilla och röda stjärnan GJ887. Den ene har en omloppstid på nio dagar, den andre 22 dagar. Det verkar också finnas en tredje planet som ligger längre ut, men den är ännu inte konfirmerad.
Studien publicerades i veckans Science.
– Det här är ett multipelt planetsystem som ligger väldigt nära vilket gör det som ett bra mål för det nya rymdbaserade Webb-teleskopet som ska skjutas upp nästa år. Då kommer teleskopet undersöka varje planets atmosfär, säger Melvyn Davies, professor i astronomi vid Lunds universitet och fortsätter:
– Är den tunn som på Mars, eller är det lika molnigt som på Venus?
Bra stjärna att bo runt
Systemets sol är en så kallad röd dvärg. Den lyser i rött och är inte lika ljusstark som vår egen gula sol. Det gör att planeterna kan ligga ganska nära sin stjärna och ändå ha en behaglig temperatur.
Den tredje förmodade planeten i systemet har en omloppsbana på 50 dagar och ligger i den beboeliga zonen där vatten kan finnas i flytande form.
– Vi har upptäckt många planeter i den beboeliga zonen runt röda dvärgar, men den här är annorlunda. Om jag skulle vara tvungen att välja att bo nära en liten röd sol skulle jag välja just den här GJ887, säger Melvyn Davies.
Röda dvärgar har vanligtvis ett starkt magnetfält vilket gör dem extremt aktiva. Laddade partiklar kastas ut från stjärnan och det anses försvåra utvecklingen av liv eftersom stark strålning förstör DNA. Men den här röda dvärgen GJ887 är ovanligt inaktiv, vilket gör att förutsättningarna för liv ökar.
Sten, gas eller is
Men vad är det då för slags planeter som kretsar runt GJ887. Är de stenplaneter som jorden, gasplaneter som Jupiter eller gjorda av is som Neptunus? Än så länge känner astronomerna bara till deras omloppsbanor och vad för massa de har, inte hur stora de är.
– Vi måste ha både ha radie och massa på planeterna för att beräkna deras densitet. Vi vet alltså inte om de är superjordar av sten, eller mini-Neptunus av is, säger Melvyn Davies.
Planetsystemet upptäcktes av Harps-teleskopet i Chile med hjälp av den så kallade radialhastighetsmetoden. Ljuset från stjärnan avslöjade att den har flera följeslagare. Spela videon ovan för att se hur metoden fungerar.