Studien, som publicerades i tidskriften Lancet, fick först ingen större uppmärksamhet i svenska medier. Dagens Medicin var en av de första tidningarna som rapporterade om den. ”Kolhydrater pekas ut som bov i ny näringsstudie”, lydde rubriken. Därefter har diskussionen fortsatt på bloggar, i sociala medier och mellan forskare.

Vad är det med Lancet-studien som väcker debatt? Det handlar om en stor studie med 135.000 människor i 18 länder i olika delar av världen som har följts under flera år. Och forskarna har sett ett samband mellan ett högre intag av kolhydrater och högre dödlighet. Vidare ser de en koppling mellan högre intag av fett och lägre dödlighet. LCHF-lägret, som förespråkar mat som innehåller en hög andel fett och liten andel kolhydrater, ser vid en första anblick ut att få sina idéer bekräftade.

”Speglar en expansion”

Den pensionerade hjärtläkaren Joep Perk är en av dem som har följt diskussionen. Han ser ett värde med studien eftersom han anser att den speglar den expansion av produkter rika på kolhydrater som har skett inom livsmedelsindustrin under de senaste decennierna, som ett svar på läkarnas varningar för att äta för mycket fett.

– Livsmedelsindustrin svarade med att ta fram produkter med lågt fettinnehåll och mycket kolhydrater. Det är en olycklig utveckling för det innebär att folk har börjat stoppa i sig mer och mer kolhydrater. Det har skett en global förskjutning från fett till kolhydrater, säger Joep Perk, seniorprofessor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskaper vid Linnéuniversitetet.

Kan bli en hetsig diskussion

Men i stället för att ge LCHF-lägret rätt tror han att studien kan bidra till att överbrygga de motsättningar som finns mellan dem som förespråkar en kost rik på fett och dem som tycker att fettsnål kost med mycket kolhydrater är det allra bästa.

– Jag tror att studien kommer att ge upphov till en diskussion som blir väldigt hetsig. Vi behöver nog något år eller två innan vi landar i att den svenska husmanskosten är alldeles utmärkt, menar Joel Perk.

Studien var uppe för diskussion när forskare på Karolinska Institutet träffades i fredags för att samtala om nya artiklar. Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin med inriktning mot hjärtkärlprevention, deltog själv i samtalet.

”En studie i mängden”

Hon har reagerat på det som forskarna skriver i slutet av studien, det vill säga att de globala kostrådsrekommendationerna borde skrivas om mot bakgrund av resultaten. Men rekommendationer skrivs inte om på grund av en studie, menar hon.

– Något vi lär alla våra unga forskare är ”bli inte för förälskade i era egna resultat”. Nästa gång det blir dags att skriva om rekommendationerna kommer den här att läggas till alla andra studier. Även om det här är en stor studie så är den bara en i mängden, säger hon.

En styrka hon ser med studien är att den innefattar många individer och länder. Men hon tycker inte att forskarna alltid lyckas med att bena ut vad som är vad.

– Något som diskuteras i korridorerna just nu är att man inte har lyckats skilja på kolhydrater och kolhydrater. En burk Fanta innehåller kolhydrater, men det gör en morot också. Det är verkligen stor skillnad och här benar man inte ut vad som är vad, säger Mai-Lis Hellénius.

”Tallriksmodellen står sig”

En annan svaghet som hon ser med Lancet-artikeln är att det handlar om en observationsstudie där forskarna har kartlagt matvanor i stället för att undersöka effekter av kosten under kontrollerade former.

– Det vi forskare i stället fäster stor vikt vid är så kallade behandlingsstudier där en grupp har fått ändra sina matvanor medan en kontrollgrupp fortsätter som vanligt. Då finns det möjlighet att följa upp vad som händer, säger Mai-Lis Hellénius.

Både Mai-Lis Hellénius och Joep Perk är överens om att den svenska tallriksmodellen, som även innehåller fettrik mat, trots allt står sig. Enligt den modellen fylls en stor del av tallriken med grönsaker och rotfrukter. Den andra delen har potatis, pasta, bröd eller gryn, helst fullkornsvarianter. På den tredje och minsta delen finns fett- och proteinrika produkter som fisk, kött, ägg och baljväxter.

– Den svenska tallriksmodellen är balanserad och står sig alldeles förträffligt, säger Joep Perk.