Det handlar om en medicin som i dag används vid behandling av epilepsi och depression men den kan även ge effekt hos personer som till exempel inte har någon sångröst, hävdar Takao Hensch, professor i molekylär cellbiologi.

Medicinen återskapar tillståndet i hjärnan som det var före sju års ålder, det vill säga när hjärnan var som mest formbar och mottaglig för ny information.  

– Även om det genetiska arvet har betydelse är det många som menar att absolut gehör i första hand beror på musikalisk träning tidigt i livet, säger Takao Hensch till nyhetssajten NPR.

Musikalisk träning

Hensch gav medicinen under två veckor till en grupp friska unga män som inte ägnat sig åt musikaliska övningar i barndomen. Männen fick sedan uppgifter som tränade deras förmåga att urskilja toner.

Det visade sig att musikövningarna efter medicineringen hade större effekt på försökspersonerna än vad som är normalt för personer i samma ålder. 

– Det är anmärkningsvärt eftersom det inte finns några kända fall där någon fått absolut gehör som vuxen, säger han.

Lättare lära sig språk?

Frågan är om man kan vänta sig att medicinen, som alltså återställer hjärnans plasticitet (formbarhet), kan ge en allmän föryngring av hjärnan. Kan det till exempel bli lättare att lära sig nya språk? 

– Jag tror att vi närmar oss den dagen. Vi förstår alltmer hur hjärnan utvecklas på cellnivå, säger Takao Hensch, som dock höjer ett varningens finger.

Det finns risker

Människans hjärna utvecklas inte utan anledning i perioder under livet. Det är inte riskfritt försöka rubba på det.

– Vår identitet har formats genom hjärnans utveckling under olika perioder då vi anpassat oss till omgivningen vi växt upp i. Vi har lärt oss ett språk och skaffat oss en identitet. Om vi skulle sudda ut det genom att återgå till en avgörande period i hjärnans utveckling – ja, då tar vi en risk.