Ftalater används för att göra plast mjukt, och det har även en förmåga att bära doft. Därför finns det i allt från duschdraperier och golvmattor, till hudkrämer och parfymer. Doften av ny bil beror på detta ämne.

En studie som nu presenteras i Environmental Health Research menar att barn har en 70 procent högre risk att utveckla astma om modern har en hög halt av ftalater i kroppen under graviditeten. Studien, gjord vid Columbia Center for Children’s Environmental Health, baseras på urinprov som gjordes i 34:e gravididetsveckan på 300 kvinnor i New York. Detta jämfördes sedan med lungfunktionen på deras barn i 5-11-årsåldern.

Mammorna testades för två olika föreningar av ftalater, BBzP och DEHP. De mammor som hade en hög halt av BBzP i kroppen fick barn som hade 72 procents högre risk att drabbas av astma, jämfört med de mammor som hade en låg halt av ämnet. Motsvarande siffra för den andra föreningen var en ökad risk på 78 procent.

Svensk systerstudie

Carl Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, utför just nu en systerstudie till den amerikanska undersökningen. Han anser att de nya resultaten är anmärkningsvärda av två anledningar.

– För det första stämmer det överens med vad som redan setts i andra studier, och inte minst i  våra egna, att exponering för ftalater ökar risken för att barn ska utveckla luftvägssjukdom, säger han till SVT.

– För det andra har de använt sig av den bästa studiedesignen som går att använda. Många andra studier mäter bara halter av ftalater hos barnen vid en viss tidpunkt, men här har man mätt exponeringen under den känsliga graviditeten och astman hos barn när de kommer upp i skolåldern.

Studien som hans eget forskarlag just nu utför, Selma-projektet, är upplagd på samma sätt, men följer hela 2.300 mödrar och mäter deras halter av ftalater redan under vecka tio i graviditeten.

– Det är en följd av vårt goda hälsosystem. 99,9 procent av de svenska mödrarna kommer i kontakt med mödravården, och då kan vi följa upp dem tidigt, säger Bornehag.

Ämnet finns överallt

Samtliga 2.300 kvinnor i den svenska studien har halter av ftalater i kroppen.

– Vi är i en situation där alla är exponerade. Ämnet finns i bröstmjölk, i urin, i blod och fostervatten.

Han menar att det är svårt att ge heltäckande råd på hur man undviker att få i sig ftalater.

– Ett av de stora problemen är att de finns i oändligt många produkter. Men när det gäller just de här ftalaterna är PVC-golvmattor en vanlig källa. Enligt våra data har en fjärdedel av de svenska sovrummen sådana mattor. Det är ovanligt högt, jämfört med utlandet.

Kritiska röster

På webbsajten Science Media Centre, där forskare får kommentera nya forskningsrön, har kritiska röster höjts mot New York-forskarnas rapport.

En av dem, professor Warren Foster, vid McMaster University i Kanada, menar bland annat att studien kan vara intressant för toxikologer, men inte allmänheten, och att det bara är denna studie som kunnat uppvisa ett samband mellan ftalater och astma. ”Andra studier har av olika anledningar inte kunnat visa på samma resultat”, säger han.

Carl Gustaf Bornehag säger att det inte stämmer.

– Det han påstår är inte sant. De som redan har studerat detta samband är inte många, men det finns flera studier som pekar i samma riktning. Och studien är högst relevant för allmänheten. Den ger inga svar på hur vi ska komma tillrätta på problemet, men vi behöver lyfta detta till en diskussion, säger han.

En annan forskare som uttalat sig om studien, Professor Ieuan Hughes vid universitetet i Cambridge, hävdar att kvinnor inte bör oroa sig över studiens slutsatser.

”Ska inte viftas bort”

Åke Bergman, professor i miljökemi, säger till SVT att det inte går att vifta bort resultaten på det sättet.

– Myndigheter och beslutsfattare får här ytterligare en pusselbit för att välja om man ska vidta åtgärder eller ej när det gäller användningen av ftalater i material som når människan.

Han har, på uppdrag av FN:s miljöprogram och WHO, lett en global uppdatering av det vetenskapliga underlaget vad gäller hormonstörande kemikalier och deras effekter, och är chef för det nyinrättade forskningscentret Swetox.

Farlig polarisering mellan forskare

– Jag har ingen som helst anledning att misskreditera forskarna som är kritiska till denna studie. Men man måste ha i åtanke att det finns stora motsättningar mellan å ena sidan obundna forskare inom miljö- och hälsosidan, och de som har intressen i kemiindustrin. Det kan i vissa fall färga av sig i uttalanden från båda sidor, säger Åke Bergman.

– Den här polarisering är otroligt olycklig. Det påverkar beslut om åtgärder även uppe på EU-nivå. Frågan försvinner bakom politiska ställningsstagande, och det kan leda till att det tar år innan nödvändiga förändringar införs för att begränsa användningen av hormonstörande kemikalier, säger han.

Stark lobbyism hos tillverkarna

Vilka ligger bakom det här?

– Det är ingen tvekan om att det är kemikalietillverkarna. Det finns en oerhört stark lobby från de på industrisidan.

Men det finns även ljusglimtar.

– Flera kemikalieanvändande industrier har som ambition att undvika att använda hormonstörande kemikalier, säger Åke Bergman.