Henrik Tham anser att polisens strategier mot missbrukare är att betrakta som rena trakasserier.

– Man jagar fattiga, sjuka och marginaliserade människor, säger Henrik Tham som länge varit starkt kritisk till polisens insatser mot narkotika. Han anser att polisen helt bör upphöra att gripa dem vars enda brott är att de använder droger.

En djupt kränkande och osaklig kritik, svarar Mika Jörnelius, ordförande för Narkotikapolisföreningen.

– Narkotikan slår lika hårt i alla samhällsgrupper. Många unga slutar med droger just på grund av ett polisingripande och en möjlighet till behandling.

”De flesta forsätter inte”

Men den beskrivningen håller inte Henrik Tham med om. Han menar att narkotika inte är ett kriminalpolitiskt, utan ett socialpolitiskt problem, och att polisens insatser mot missbruk inte fungerar.

– De flesta som provar droger fortsätter inte och borde därför inte ha något med polisen att göra, säger han och påpekar att de flesta som utvecklar ett tungt missbruk tidigare haft problem med alkohol.

Henrik Tham menar också att de flesta missbrukarna har haft den klassiska bakgrunden när det gäller uppväxt, problem i skolan och arbetslöshet.

– Det finns inget som tyder på att skärpt lagstiftning, ökade polisiära insatser och att sätta personer i fängelse på grund av sitt narkotikamissbruk fungerar. Det är helt enkelt inte effektivt.

Liknande diskussioner hörs nu också allt oftare internationellt.

I april nästa år möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma överens om hur den globala narkotikapolitiken ska se ut framöver. Inför mötet har frågan om hur rättsväsendet ska förhålla sig till droganvändare fått allt mer uppmärksamhet.

Krav på avkriminalisering

Fler och fler aktörer ställer sig bakom kravet på avkriminalisering, bland annat världshälsoorganisationen WHO och UNAIDS, FN:s organ för hiv- och aidsbekämpning.

Tidigare i höst presenterade också FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter en rapport där kraven på en avkriminalisering av användandet av narkotika är bärande.

– Att droganvändandet ses som ett brott gör att människor kan tveka att söka vård och dessutom tar det upp en stor del av rättsväsendets resurser, som istället borde användas till att jaga langare och smugglare. Det säger biträdande högkommissionären för mänskliga rättigheter, Flavia Pansieri, när SVT träffar henne i Genève.

– Jag vill dock betona att det inte är samma sak som att legalisera droger.

Avkriminalisering innebär alltså att droger fortsätter vara olagliga – men att själva användandet inte ses som ett brott.

Portugal ändrade kurs

Men kraven på avkriminalisering av droger möter hård kritik bland dem som arbetar för ett narkotikafritt samhälle. De menar att avkriminalisering riskerar att leda till att fler utvecklar ett missbruk. Vilket Flavia Pansieri inte håller med om.

– Om vi tittar på länder och vissa städer som avkriminaliserat användningen av droger, till exempel Portugal, så kan vi inte se att det lett till en ökning av missbruket.

– Jag anser att Sverige liksom alla länder i världen bör avkriminalisera droganvändning och innehav, menar Flavia Pansieri, som är bekymrad över att många länder i dag straffar sina droganvändare med hårda fängelsestraff och till och med avrättningar.

”Problem om unga hamnar i brottsregister”

I Sverige får de flesta som åtalas för ringa narkotikabrott, det vill säga användning och mindre innehav, framförallt böter och endast i undantagsfall ett fängelsestraff.

– Böter är visserligen bättre än fängelse, men det är ändå problematiskt. Det är inte droganvändare som utgör ett hot mot samhället, utan smugglare och droghandlare, säger Flavia Paniseri.

Dessutom kan ett straff för narkotikaanvändning drabba unga människor mycket hårt, menar den biträdande högkommissionären.

– Att hamna i brottsregistret på grund av ringa narkotikabrott kan bland annat påverka möjligheten att få jobb i framtiden.

– För en ung person kan en prick i registret vara mycket värre än den potentiella skada droganvändningen kan innebära, säger Flavia Pansieri.

Bör fortsätta gripa droganvändare

Det argumentet köper inte svenska Narkotikapolisföreningens ordförande.

– Ungdomar får ju även prickar i register av andra skäl, som misshandel, snatteri, olovlig körning. Var är diskussionen om att avkriminalisera dessa brott, säger Mika Jörnelius.

Han anser att polisen bör fortsätta gripa droganvändare.

– Argumenten om avkriminalisering används för att visa på ett motsatsförhållande mellan förbud, kontroll och lagföring å ena sidan och omhändertagande och vård å andra sidan. Vi ser inte det motsatsförhållandet utan tror istället att de båda förhållningssätten kompletterar varandra och med rätt strategi kan bidra till en förbättrad situation totalt sätt.