Prisad svensk forskning om dyngbaggar

Uppdaterad
Publicerad

Årets IgNobel-pris i biologi och astronomi går till lundaforskarna Marie Dacke, Eric Warrant och Emily Baird för sina upptäckter att dyngbaggar kan använda ljuset från Vintergatans stjärnor för att hitta rätt i nattmörkret.

IgNobel-prisen delas ut på Harvarduniversitetet i USA i tio kategorier för gärningar som ”först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter”. Till synes udda inslag i forskarvärlden, som kan få stor betydelse i framtiden, helt enkelt.

SVT Vetenskap ringde upp pristagaren Marie Dacke som för närvarande är i USA, som precis somnat efter IgNobel-festen:

– Det känns jätteroligt, det var verkligen en fantastisk upplevelse och en stor ära. Det var en väldigt festlig tillställning, folk hurrade och var glada, säger en sömndrucken Marie Dacke, professor i zoologi vid Lunds universitet.

Skyddar dyngan med stjärnor

Lundaforskarna är först i världen med att beskriva hur ett djur navigerar med hjälp av ljuset från stjärnorna.

Efter flera års fältstudier av dyngbaggar i Sydafrika har forskarna bland annat upptäckt hur baggarna navigerar fram under natten med sina bollar av dynga, tack vare vintergatans strimma av ljus.

Baggar med hattar

Dyngbaggarna lever på dyngan och rullar iväg små bollar av mat från dynghögen för att slippa konkurrens från andra djur som gillar dyngan.

Genom att sätta ”hattar” på dyngbaggarna så såg forskarna att baggarna började cirkulera istället för att röra sig rakt bort från dynghögen. Även när det var mulet, blev det svårare för baggarna att navigera.

Kan leda till nya kameror

Men frågan är då vad det är med dyngbaggarnas roliga navigationsbeteende som kan leda till seriös eftertanke som IgNobel-priset är till för?

– Man kan börja fundera över vilka andra djur som använder sig av detta och hur deras biologiska kompass är konstruerad för att navigeringen ska fungera, säger Marie Dacke.

Men vad är den konkreta nyttan denna forskning kan leda till?

– Det vi gör är grundforskning, så det finns ingen direkt konkret nytta, men däremot kan man tänka sig att våra upptäckter i förlängningen kan leda till konstruktion av mer ljuskänsliga sensorer, för dyngbaggarnas små ögon är väldigt känsliga. Till exempel kan man lära sig att bygga mindre och mer ljuskänsliga kameror, säger Marie Dacke.

Studien som ligger till grund för IgNobel-priset publicerades tidigare i år i tidskriften Current Biology.

Mer om IgNobel-priset i Vetenskapens värld på måndag 16e september 20.00 i SVT2.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.