Genom Svensk fågeltaxering så kartlägger privatpersoner antalet fåglar i Sverige. Informationen som kommer in berättar även om hur det går för arter som finns i fåglarnas omgivningar. När en miljö har många olika fågelarter brukar det innebära stor biologisk mångfald även hos växter och insekter.

– Att räkna fåglar och ta reda på om de blir fler eller färre är som en termometer på miljöns hälsostatus, säger Martin Green, ekolog vid Lunds universitet.

Punktrutt för nybörjare

De som inventerar fåglar använder sig av olika metoder. Det enklaste systemet kallas punktrutt och har funnits sedan 1970-talet.

Metoden går ut på att den som inventerar själv väljer en plats och placerar ut 20 olika punkter. Sen står personen vid varje punkt i fem minuter och inventerar de fåglar den ser och hör.

– Vi brukar rekommendera denna för de som aldrig har räknat förut, säger Martin Green.

Är ett typexempel på medborgarforskning

Svensk fågeltaxering är det största miljöövervakningsprojektet som handlar om fåglar i Sverige. Det drivs av Lunds universitet med uppdrag av naturvårdsverket och länsstyrelserna. 

– Svensk fågeltaxering är ett typexempel på det som kallas för medborgarforskning, säger Martin Green.

Medborgarforskning går ofta just ut på att privatpersoner hjälper forskare att samla in data.

Fler fågelskådare behövs

Det finns många fågelskådare runt om i Sverige som sitter på mycket kunskap och kan utföra ett arbete som annars hade varit dyrt att hyra in.

– Det har gjorts ekonomiska beräkningar på vad det här skulle kosta om det gjordes rent professionellt och det är runt 50 miljoner, så det är enorma skillnader rent ekonomiskt, säger Martin Green

Behovet av hjälp från medborgare är stort. Över hela Sverige är det möjligt för hobbyornitologer att inventera fåglar.

– Vi behöver fler människor överallt egentligen. Men allra mest i de delar där det inte bor så många människor, säger Martin Green.