Hundratals sälar vid Göteborgs och Bohusläns skärgård dog av en fågelinfluensa 2014. Nästan tio procent av all knubbsäl och gråsäl i norra Europa dog till följd av viruset.
När sälarna smittades förändrades viruset till att bli luftburet och spreds troligtvis när sälarna hostade, nös och gnuggade nos med varandra.
Viruset kallas H10N7. H står för hemagglutinin och N står för neuraminidas. De är två typer av protein på virusets yta som är viktiga för hur viruset överförs från fågel till däggdjur.
Forskare i Holland såg att H-proteinet från sälarnas virus binder lättare till receptorer hos människor.
Fågelviruset sprids lätt
Studien upptäckte att viruset överfördes rätt lätt från fågel till däggdjur.
– De hittade två mutationer för övergång från fågel till säl och i andra fall har man visat att det behövs fler mutationer. Det här visar att det i vissa fall räcker med väldigt få mutationer, säger Patrik Ellström, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala universitet.
H10-virus är vanlig hos fåglar och vissa har vid ett fåtal fall smittat människor. Men H10N7 har ännu inte smittat människor.
– Att det här kan smitta till sälar och orsaka sjukdom visar att den också skulle kunna smitta till oss människor. Vi är ju däggdjur precis som sälar även om vi har många olikheter, säger Patrik Ellström.
Varningstecken på pandemier
Nästan alla influensapandemier kommer från vilda fåglar. De överförs först till tamfåglar och därefter däggdjur.
– Med flera sådana studier tillsammans med alla andra observationer av mönster i enskilda subtyper av influensa kan vi förhoppningsvis i framtiden få en mer systematisk bild av mer generella mönster som kan vara varningstecken förknippade med virus som kan orsaka nya pandemier, säger Patrik Ellström.
Studien publicerades i Cell denna vecka.