Nu har forskare från Nasa kartlagt var världens färskvatten befinner sig med hjälp av satelliterna GRACE som tillsammans mäter förändringar i jordens gravitation. Kartläggningen visar på stora förändringar i var färskvattnet finns och att mänsklig aktivitet spelar stor roll.
Satellitparet sköts upp 2002 och har sedan dess gjort mätningar av förändringar i jordens gravitationsfält. Förändringar som ibland beror på vattenmassor som flyttar runt under marken.
– De här satelliterna ger oss en global överblick av mängden vatten som ligger under marken, vilket annars är svårt att uppskatta, säger Jonas Ardö, forskare i naturgeografi och fjärranalys vid Lunds universitet.
Vatten under ytan
Att hitta färskvatten är svårt, särskilt när det ligger gömt under marken och har samlats på ett ställe. Oftast ligger färskvattnet relativt nära markytan, vilket gör det tillgängligt för utvinning.
Satellitparet GRACE använder mikrovågor och GPS-teknik för att mäta var jordens färskvatten befinner sig.
Om den ledande satelliten passerar över en plats där jordens gravitation är lite starkare eller svagare känner den av det, vilket också snappas upp av den släpande satelliten. Dessa rörelseskillnader är otroligt små, men nog för att indikera var jordens vatten befinner sig.
Skapade vattenkarta
Jordens vattenmassor skapar alltså ojämnheter i jordens totala massa, vilket leder till ojämnheter i gravitationen. Om stora vattenmassor flyttas runt blir jorden lite tyngre på vissa platser och det skapar en ojämn gravitation.
Med hjälp av sådan data från GRACE-satelliterna har Nasas forskare lyckats visa var världens färskvatten finns, men de visar också hur tillgången av vatten kan variera.
Vattnar bort vattnet
Smältande isar på Arktis och Antarktis, torka och förändringar av nederbörd i olika områden är några bidragande orsaker till att vattenkartan ser ut som den gör. Irrigation, alltså vatten som använts till jordbruk, är en annan – och på olika håll i världen har den fått dramatiska konsekvenser.
Forskarna bakom studien nämner områden i Botswana och nordöstra Kina som särskilt påverkade. Där har människans jordbruk lett till att tillgången av färskvatten förändrats drastiskt från ett område till ett annat, vilket kan leda till stora och plötsliga vattenbrister.
En färskvara
Världens färskvatten utgör liter mer än två procent av jordens vattenmassor och av den lilla delen är nästan allt fruset till is, eller beläget i marken. Endast en procent av allt färskvatten är tillgängligt för människor – i sjöar, floder och andra reservoarer.
Man kan alltså säga att färskvatten är en bristvara. En bristvara vars tillgång kan variera – inte minst på grund av klimatförändringar och mänsklig aktivitet.
– Människans konsumtion och föroreningar kan påverka både tillgången av färskvatten och vilken kvalitet vattnet har. Dessutom påverkar klimatförändringarna hur vattnet cirkulerar på jorden vilket över tid också kan påverka tillgången, säger Jonas Ardö.
Studien publiceras i tidsskriften Nature.