En av de stora obesvarade frågorna kring luktsinnet är hur upplevelsen av en specifik lukt sker. Frågan som forskare från Karolinska institutet vill ha svar på är om det finns lukter som alla upplever som goda respektive äckliga.
– Att besvara den här frågan är väldigt centralt för att förstå hur luktsinnet fungerar. Det är en av de mest grundläggande frågorna om våra sinnen som fortfarande är obesvarad. Det är helt enkelt grundforskning om hur vår biologi fungerar, säger Artin Arshamian, hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Kanske inte bara inlärt
Man har länge trott att det är inlärning som avgör om man tycker någonting luktar gott eller äckligt. Att man helt enkelt lärt sig att tycka om lukten av jordgubbar och ogilla lukten av bajs.
Men på senare år har forskare börjat ifrågasätta om det verkligen är hela förklaringen, och menar att det på samma sätt som för synen och hörseln kan finnas fysiska egenskaper som avgör om vi gillar en lukt eller inte.
– De fysiska egenskaperna skulle i så fall grunda sig i hur luktmolekylen ser ut, till exempel form och storlek. Om detta stämmer skulle det betyda att det finns luktmolekyler som de flesta ska uppfatta som goda medan andra ska vara mer äckliga, oavsett vilken kulturell bakgrund man kommer ifrån, säger Artin Arshamian.
Vanilj och ruttet ägg
Forskarna testar just nu teorin genom att ta med sig luktmolekyler som västerlänningar uppfattar som goda respektive äckliga, ut till olika delar av världen. Detta för att kunna studera hur människor med olika uppväxter och matvanor uppfattar samma lukter.
Till exempel ska människor från Thailand och Mexiko samt grupper som har mindre kontakt med omvärlden, som jägar- och samlarsamhällen i regnskogen, bland annat få lukta på molekyler som återfinns i vanilj och ruttet ägg.
– Vi väntar nu med spänning på resultaten, att få reda på om alla reagerar på samma sätt eller om det skiljer sig åt. Vem vet? Kanske finns det en massa personer ute i världen som gillar lukterna som Victoria Dyring inte uppskattade, säger Artin Arshamian.
