Forskare vid Uppsala universitet ville undersöka vilken sorts fett som är minst farligt under viktuppgång, och lät därför två grupper av försökspersoner äta muffins bakade med antingen mättat eller fleromättat fett. Slutsatsen är att fleromättade fetter delvis kan motverka de negativa effekterna av denna viktökning.
– Man vet sedan innan att fleromättade fetter är bättre för kolesterolnivåerna för en person som har en stabil vikt, men hur påverkas nivåerna när en person går upp i vikt? Många i befolkningen befinner sig i en långsam viktökning, så därför är detta intressant att undersöka, säger David Iggman, studiens huvudförfattare, till SVT.
Mättat och omättat
Fleromättade fetter finns i många vegetabiliska oljor, vissa nötter och fisk. Mättade fetter återfinns främst i mejeri- och köttprodukter men även i vissa vegetabiliska fetter. För att jämföra deras effekter under viktökning lät man 39 normalviktiga personer äta i snitt tre muffins om dagen. Hälften fick muffins bakade med solrosolja, som är fleromättad, och andra hälften fick muffins gjorda på palmolja, som har hög andel av mättat fett.
– Alla var normalviktiga, och de lottades att äta antingen det ena eller andra. Varken vi eller försökspersonerna visste vilken typ av fett de åt, säger David Iggman.
Fick äta cirka tre muffins var
Meningen var att muffinsätarna skulle gå upp tre procent av sin kroppsvikt. För att alla skulle öka vikt i samma takt fick några äta mer muffins än andra.
– De flesta tog det bra. En del fick äta tre muffins, andra fyra. De visste vad de gav sig in på från början, men någon enstaka sa att hon eller hon ”gått in i muffinsväggen”.
För båda grupperna var viktökningen förknippad med negativa effekter. Insulinnivåerna ökade och försökspersonerna visade tecken på insulinresistens, vilket ökar risken för diabetes. Dessutom tydde testerna på att insidan på försökspersonernas blodkärl påverkades negativt.
Skillnader i kolesterolhalter
Det som skilde grupperna åt var halterna av kolesterol i blodet. Trots att båda grupper hade samma viktökning så hade de som åt mättat fett nio procent mer av de ”onda” kolesterolet, LDL, i blodet. När det gällde kvoten mellan totalkolesterol och det ”goda” kolesterolet, HDL, var skillnaden 18 procent mellan de två grupperna.
– Just den här kvoten har ett starkt samband med risken att insjukna i kranskärlssjukdom, och hur stor denna risk är går att uppskatta, säger David Iggman.
– Den skillnad som vi såg mellan grupperna motsvarar en ökad absolut risk på cirka en procent att drabbas av hjärtinfarkt inom en tioårsperiod, hos de som åt den mättade palmoljan.
”Hög relevans för befolkningens sjukdomsbörda”
Riskskillnaden beror på vilken risk man har att drabbas av hjärtinfarkt från början.
– De flesta i befolkningen ligger på en ganska låg 10-årsrisk att insjuka. Som ett exempel är denna risk för en frisk 50-årig man cirka tre procent. Så resultaten har nog hög relevans om man ser till sjukdomsbördan för hela befolkningen, säger han.
Såg ni något som var positivt med de mättade fetterna?
– Vi har inte sett att de ger något positivt jämfört med omega 6, de fleromättade fetterna. Det har spekulerats i att omega 6 är kopplat till inflammation, men när vi undersökte detta fann vi ingen skillnad, säger han.
Balans är viktigt
David Iggman säger att man trots detta inte ska dra för skarpa slutsatser.
– Budskapet är att under en måttlig viktuppgång verkar det bättre att ha ett balanserat intag mellan fleromättat och mättat fett. Det är att föredra framför att äta för stor andel mättade fetter.
Han säger att valet av oljor enbart gjordes eftersom både solrosolja och palmolja har en neutral smak, och att det behövs mer studier för att säkert kunna uttala sig om palmoljans effekter.
– Men med tanke på att det är den vanligaste oljan globalt och ingår i många kakor, bakverk, och pommes frites med mera väcker studien frågan om denna olja är så lämplig ur ett folkhälsoperspektiv.
”Inga sensationella muffins”
Åt ni forskare mycket muffins själva under studien?
– Någon gång då och då, när det blev muffins över. Och det finns nog några kvar i frysen. Men det var inga sensationella muffins, ärligt talat, utan mer forskarmuffins, säger David Iggman.