Fredrik Bäckhed och hans forskargrupp vid Wallenbergslaboratorietvid Göteborgsuniversitet har länge intresserat sig för hurtarmfloran påverkar diabetes och övervikt.
Så när Ole Fröbert vidÖrebro universitet och Svenska brunbjörnsprojektet föreslog ettsamarbete kring björnars tarmflora var de förstås intresserade.Björnar har ju den märkliga förmågan att de kan kombinera högtfödointag med orörlighet under lång tid, utan att drabbas avdiabetes eller hjärtkärlproblem.
Överraskande resultat
Forskargruppen från Göteborganalyserade avföringsprover från 16 frigående björnar – tagna bådeunder sommaren och under vintern. Och resultaten överraskade tilloch med dem själva.
– Jag trodde visserligen att det skulle varaskillnad på tarmfloran under sommar- och vintertid, men attskillnaderna skulle vara så stora var överraskande, säger FredrikBäckhed, professor i molekylärmedicin och ledare för projektet.
Tarmfloran från vinterbjörnarna uppvisade mycket lägre diversitet,alltså färre sorts bakterier samt färre firmikuter ochactinobakterier.
Aktiv sommartarmflora
Det verkar som att tarmfloran under sommaren, närbjörnarna ska äta upp sig inför den långa tiden i idet, är meraktiv och dessutom har en unik förmåga att lagra energi.
Forskarnatog nämligen tarmflora från björnen både sommar- och vintertid ochodlade bakterierna på laboratorium. Sedan fördes bakteriefloran ini bakteriefria möss och så observerade man hur det påverkademössen.
Trots att båda grupperna fick samma kost blevsommartarmfloramössen fetare. Och det som överraskade forskarna varatt det skedde utan att de förlorade sin känslighet för insulin.Hos människor brukar fetma associeras med högre insulintolerans ochdärmed risk för diabetes, men hos möss med sommarbjörntarmflorafanns alltså inga sådana tecken.
Det verkar alltså som attbjörnarna får stor hjälp av sin specialiserade sommartarmflora, närde ska samla på sig ett fett inför vintern och ändå behålla hälsan.
Hjälp mot undernäring
Nu tror forskarna att människor som lider av undernäring skullekunna ha nytta av de här nya kunskaperna. Till exempel kaneventuellt cancerpatienter som ofta har svårt att tillgodogöra signäring få bakterier som hjälper dem.
– Jag är den första atterkänna att en sådan tillämpning är långt borta, säger FredrikBäckhed. Men det här öppnar för mer forskning inom det området iframtiden.
Forskningsstudien publiceras i tidskriften Cell reports.