Den utdöda folkgruppen har fått sitt namn efter den första fyndplatsen: grottan Denisova i södra Sibirien. Ett fossilt fingerben som hittades där för snart tio år sedan innehöll arvsmassa från en tidigare helt okänd människosläkting. Men ingen har hittat några andra rester från den gåtfulla gruppen någon annanstans. Tills nu.  

Nya analyser visar att käken från Tibet är det första fossila spåret av en denisovamänniska utanför Denisovagrottan. 

Karga regioner

Käken är minst 160 000 år gammal. Den hittades redan år 1980 av en buddhistisk munk som befann sig i grottan Baishiya Karst i Tibet för att be. Grottan ligger på en högplatå 3 280 meter över havet. Den syrefattiga luften där framkallar höjdsjuka hos de flesta moderna människor. Yrsel och illamående är vanliga symtom.

– Ärligt talat hade ingen kunnat ana att en tidig människoform skulle klara sig i en sådan miljö, säger Jean-Jacques Hublin, paleoantropolog vid Max Plankinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.

Proteiner i käken

En vanlig uppfattning har varit att vi moderna människor var de första som lyckades etablera oss i karga regioner på hög höjd. Men denisovamänniskan var där långt tidigare. 

Jean-Jacques Hublin och hans medarbetare kunde slå fast att käken kommer från en denisovamänniska genom att analysera rester av proteiner. Däremot kunde de inte göra några genetiska analyser eftersom arvsmassan i materialet var nerbruten.

Denisova-gen i moderna människor

Genetiska analyser av fossil från grottan Denisova i Sibirien visar att dess invånare hade en gen som gör det lättare att klara syrebristen på hög höjd – vilket var lite konstigt eftersom den grottan ligger bara 700 meter över havet. Samma denisova-gen finns hos en stor del av dagens befolkning på den tibetanska högplatån.

– Nu har vi en förklaring. Och förklaringen är att Denisovamänniskor antagligen levde länge på den tibetanska högplatån. Därför fick de en sådan mutation. Och den har senare överförts till moderna människor, säger Jean-Jacques Hublin.